DN, 24 nov 2015
Riksdagsfråga i dag. Världens användning av kol har ökat med mer än 50 procent sedan Rio-mötet 1992. Och nu planerar bland annat Australien att öppna ett stort antal kolgruvor. Vi uppmanar Stefan Löfven att ta ställning och tillsammans med Kiribatis president arbeta för ett globalt moratorium för nya kolgruvor, skriver nio debattörer.
Riksdagsfråga i dag. Världens användning av kol har ökat med mer än 50 procent sedan Rio-mötet 1992. Och nu planerar bland annat Australien att öppna ett stort antal kolgruvor. Vi uppmanar Stefan Löfven att ta ställning och tillsammans med Kiribatis president arbeta för ett globalt moratorium för nya kolgruvor, skriver nio debattörer.
President Anote Tong från Stillahavsön Kiribati skrev nyligen ett brev till statsminister Stefan Löfven och bad om hjälp. Kiribati är ett av världens lägst liggande länder och lider redan av effekterna av stigande havsnivåer och mer intensiva tropiska stormar till följd av klimatförändringarna. Användningen av kol är den viktigaste orsaken till koldioxidutsläppen. Detta till trots planerar länder som Australien att öppna ett stort antal nya kolgruvor.
Detta är bakgrunden till president Tongs uppmaning till världens länder att besluta om ett moratorium (ett förbud) för öppnandet av nya kolgruvor. För president Tong är den ökade användningen av kol ett direkt hot mot hans lands existens. I denna uppfattning har Tong stöd av IPCC:s senaste rapport som konstaterar att världen – för att klara tvågradersmålet – måste närma sig nollutsläpp senast i mitten av århundradet. Att fasa ut kol är då en självklar prioritet.
Vid dagens överläggningar i riksdagen kommer klimatpolitiken att diskuteras. Då kommer frågan upp om ett svenskt stöd för president Tongs initiativ om ett moratorium för nya kolgruvor. Vi som har skrivit under denna debattartikel stödjer president Tongs uppmaning och uppmanar statsministern att skyndsamt ge sitt stöd. Det är mycket bra att vår regering vill att Sverige ska axla en ledande roll i kampen mot klimatförändringen. Som Stefan Löfven uttryckte det nyligen: ”Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.”
En aktiv klimatpolitik på hemmaplan är viktig, men inte tillräcklig för att hjälpa Kiribatis befolkning. Klimatfrågan är global och det är bara genom att påverka utsläppskällor i alla delar av världen som vi har en chans att undvika att Kiribati som nation hamnar under vatten.
Världens regeringar förbereder sig nu för det stora klimatmötet i Paris i början av december. Vi förväntar oss att vår regering tar en ledarroll vid detta möte. Samtidigt vet vi att en överenskommelse mellan regeringarna bara är ett steg på vägen. En sådan måste kompletteras av aktiviteter och beslut av städer, företag och civilsamhällets organisationer. En kampanj med syfte att globalt stoppa öppnandet av nya kolgruvor är ett exempel på en aktivitet som kompletterar och stärker arbetet på FN-nivå.
Världens användning av kol har ökat med mer än 50 procent sedan klimatkonventionen undertecknades i Rio år 1992 (enl IEA). Syftet med konventionen är att minska klimatutsläppen. I det perspektivet är den snabba ökningen av förbränningen av kol ett rejält misslyckande. Att förbränna kol ger nästan dubbelt så höga utsläpp av koldioxid som att förbränna olja.
För att begränsa den globala uppvärmningen behöver vi kreativa lösningar. Innovationer i ny teknik är helt avgörande. De senaste årens snabba utveckling av den förnybara energin – och tekniken att lagra el – är mycket positiv. Den ger utvecklingsländerna goda möjligheter att undvika att låsa sig fast i fossilekonomin, givet att industriländerna hjälper till med investeringskostnaderna (som ofta är högre än att satsa på kol).
Samtidigt måste vi arbeta enträget för att skapa nya typer av samarbeten. En överenskommelse om att förbjuda nya kolgruvor är den typ av kompletterande initiativ vår värld behöver. Förslaget rimmar för övrigt väl med det beslut som nyligen togs i OECD om en begränsning av exportkrediterna till användningen av kol.
Kiribatis president har skrivit till alla världens ledare och bett dem att ta detta steg med honom. Elva andra Stillahavsländer har redan ställt sig på hans sida. Det har även kända röster, som till exempel Världsbankens före detta chefsekonom sir Nicholas Stern. Stern har gett sitt stöd till moratoriet med motiveringen att ”Detta är ett viktigt steg. Världen måste snabbt fasa ut förbränningen av kol om den ska ha en realistisk chans att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 2 grader.”
Regeringen har uttalat en ambition att Sverige ska sluta använda fossila bränslen. Argumentet är att fortsatt fossilberoende obönhörligen leder till farlig klimatförändring. För länderna i Stilla havet är situationen redan kritisk. De riskerar att dränkas, vilket skulle leda till en humanitär katastrof.
Vi uppmanar Stefan Löfven att, för svenska folkets räkning, ta ställning och tillsammans med president Tong arbeta för ett globalt moratorium för nya kolgruvor. Det sista vår värld behöver i dag är fler kolgruvor. Sverige har en stolt tradition av solidaritet med utsatta människor. Den traditionen kräver att vi lyssnar på ropen på hjälp från Stilla havet.
Ulf Bjereld, ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet
Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi
Bo Frank, kommunalråd, Växjö
Pär Holmgren, författare och klimatdebattör
Antje Jackelén, ärkebiskop
Johan Kuylenstierna, exekutivdirektör Stockholm Environment Institute
Assar Lindbeck, professor emeritus
Johan Rockström, professor och chef för Stockholm Resilience Center
Anders Wijkman, författare och debattör