Replik till DN Debatt “Grön offentlig upphandling har ingen effekt på miljön” 10 dec 2013
Kategoriska påståenden passar illa på de flesta områden. Särskilt på ett område som Offentlig Upphandling där statistiken är bristfällig. Påståendet på DN Debatt ”att det finns inga belägg för att grön upphandling minskar miljöbelastningen och att den istället skulle leda till att efterfrågan ökar på konventionella produkter” är helt taget ur luften. Författarna till den ESO-rapport som refereras – Sofia Lundberg och Per-Olof Marklund (LM) – har i tidigare rapporter hävdat samma uppfattning. Ett felaktigt argument blir inte bättre för att det upprepas.
Den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster uppgår till stora belopp – nära 20 % av BNP. Utmaningen har alltid bestått i att göra en god avvägning mellan pris och kvalitet. Lägsta pris hade länge starka förespråkare – i en ambition att hålla kostnaderna nere. Men medborgarnas krav på god service har gjort att kvalitetsdiskussionen vunnit i styrka. Inte minst debatten om äldreomsorgen visar betydelsen av detta.
Miljö- och klimathänsyn är en viktig del av kvalitetsavvägningen. Genom att t ex efterfråga energisnåla produkter minskar miljöbelastningen. Produkterna är ofta något dyrare i inköp men det kompenseras av att driftskostnaden över tid blir lägre.
Ett generellt problem i samband med den offentliga upphandlingen är att statistiken är usel. Vi har vare sig siffror på den totala omfattningen, än mindre data som belyser t ex miljöeffekterna av de krav som ställts. Dessa brister ska avhjälpas genom de förslag till ny och förbättrad statistikinsamling som Upphandlingsutredningen lagt och som nu bereds i regeringskansliet.
LM konstaterar i sin rapport att forskningen på upphandlingsområdet brister. Ändå gör de kategoriska slutsatser och påståenden som de facto saknar grund. Ingen kan säga något exakt om miljöeffekterna av de krav som under senare år ställts inom offentlig upphandling. Presumtionen hos de allra flesta är att miljöbelastningen minskat, men det behövs bättre statistik och analys av denna för att kunna hävda något bestämt.
Ett påstående från LM som är särskilt häpnadsväckande är att det skulle finnas risk för att ”gröna inköp från myndigheter” skulle leda till ökad efterfrågan på konventionella produkter, dvs miljöbelastningen skulle öka. Tanken är att priserna på ”gröna produkter” skulle öka och att allmänheten skulle välja bort desamma. Någon studie som visar detta redovisas inte. Påståendet går på tvärs mot all erfarenhet. Det normala är att en kostnaderna minskar när volymerna ökar – genom skalfördelar – och att därför priserna kan sänkas. Man talar om s k lärkurvor som brukar leda till att kostnaderna för nya produkter minskar med 10-15 % vid en fördubbling av försäljningen. Det brukar ge lägre priser, inte högre. Utvecklingen inom vindkraft och solenergi är exempel på detta. Men LM vänder på resonemanget och påstår motsatsen. Var finns exempel som bekräftar detta?
Sammantaget är LM:s rapport en trist läsning. Utan data och med bristfälliga argument försöker de ta vinden ur en utveckling där inte minst alltflera kommuner vill ta sitt ansvar och driva på utvecklingen mot ett mera hållbart samhälle. Trenden är sådan i Sverige, men också i stora delar av Europa och ävenså i USA. President Obama driver med framgång klimatkrav vid offentlig upphandling för att minska utsläppen i USA i ett läge där kongressen misslyckats besluta om generella styrmedel.
Generella styrmedel – som en CO2-skatt som drabbar alla – är som regel att föredra framför mera avgränsade styrmedel, som tex krav i offentlig upphandling. Men politiken misslyckas alltför ofta att komma överens om sådana. Tag EU:s utsläppshandel som exempel eller de totala låsningarna om energipolitiken i USA:s kongress. När så är fallet måste andra styrmedel prövas. Offentlig upphandling är därvid ofta ett intressant alternativ. Inte minst i samband med upphandling av infrastruktur, som ska finnas under lång tid och där kraven på låga utsläpp i framtiden gör att rätt val måste göras idag. Erfarenheten visar också att kostnaderna för miljö- och klimatsmarta lösningar som regel inte är högre. Tar man hänsyn till kostnaderna över en produkts eller ett hus´ livscykel är fördelarna uppenbara. Studier inom OECD, EU-kommissionen och Miljöinstitutet i Lund pekar entydigt på detta.
Jag kan inte tolka LM:s rapport och påståenden annat än som ett sista skrik från en grupp nationalekonomer som ingenting lärt av miljö-och klimatdebatten och som fortsätter bagatellisera de stora utmaningar våra samhällen står inför när det gäller livsmiljön och klimatet.
Anders Wijkman
DN Debatt artikel “Grön offentlig upphandling har ingen effekt på miljön”, 10 dec 2013