Annons, Insider Almedalen juni 2014
Sveriges kommande regering måste inleda ett omfattande förändringsarbete, där målet är en mer hållbar ekonomi med nollutsläpp av växthusgaser. Riksdag, regering och kommuner måste också samspela mer effektivt och dynamiskt. Det skriver sju företag och organisationer med ett hållbart samhälle i fokus.
Forskarnas allt tydligare varningar för en värld i obalans skärper kraven på förändrat beslutsfattande och beteendeförändringar. Inga nationsgränser sätter stopp för ständigt ökande koldioxidhalter i atmosfären. Vi ser allt större klyftor mellan fattiga och rika i spåren av den finansiella krisen. Arbetslösheten stiger, inte minst bland unga. Agendan för en hållbar utveckling breddas allt mer. Ytterst handlar den om att säkra välfärd och välbefinnande i framtiden. Politiken måste skapa långsiktiga och effektiva spelregler för en tid i snabb förändring, där människor och ekonomier blir allt mer sammanlänkade och där samverkan mellan olika aktörer är helt avgörande för att bygga en hållbar framtid.
Supervalåret 2014 ger oss möjligheter till en bredare politisk diskussion vad gäller den samverkan och de åtgärder som behövs – i Sverige såväl som internationellt. Samspelet mellan miljö och klimatmålen, resurseffektivisering och den ekonomiska politiken kräver ramverk som är både långsiktiga och öppnar för breda lösningar, primärt över blockgränserna. Dessa frågor är inte mindre viktiga frågor än den traditionella utrikes- eller säkerhetspolitiken.
Vi behöver också öka transparensen och våga ifrågasätta nuvarande sätt att redovisa miljö- och klimatpåverkan. Sverige berömmer sig av att ha minskat CO2-utsläppen samtidigt som BNP ökat. Rätt så, men redovisningen är inte komplett även om den följer internationella normer. Om klimatpåverkan istället mäts i form av svenska folkets konsumtion – inkluderande importen av varor och internationella flygresor – så blir bilden en annan. Därför måste livsstil och konsumtionsvanor sättas tydligt i fokus – här kan Sverige gå före.
Rätt hanterade innebär utmaningarna på miljöområdet en möjlighet för både ökad sysselsättning och konkurrenskraft. Europas industri, kan enligt en ny rapport från Lavery Pennell, The New Industrial Model, öka sina vinster med 9 procent och skapa nästan 170 000 nya jobb genom att investera i resurseffektivisering och en ökad användning av förnyelsebar energi. Genom ett sådant upplägg skulle utsläppen av koldioxid reduceras med 1 200 miljoner ton, det vill säga närmare 15 procent av Europas totala utsläpp av växthusgaser. Norden med 25 miljoner invånare och med en kombinerad BNP på cirka 1 000 miljarder dollar kan visa vägen i klimatomställningen och ett mer hållbart resursutnyttjande. En rapport från tankesmedjan Global Utmaning visar att en nivå med de facto nollutsläpp
för Sverige är en möjlighet.
Nordisk skogs- och bioenergiindustri är världsledande och kan bidra inom nya affärsområden som till exempel i omställningen av transportsektorn – från bensin och diesel till en kombination av elektrifiering och biobaserade drivmedel. Skogs- och bioenergisektorn kan därtill bidra med en förädling av cellulosan till rader av nya produkter. Erfarenheterna i Norden av fjärrvärme är vidare ett exempel för effektivare energianvändning på kontinenten, särskilt i Central- och Östeuropa. Fjärrvärmesystem med fjärrkyla – också dessa utvecklade i Norden – och smarta elnät är andra goda exempel för en mer hållbar utveckling.
Multinationella företag som till exempel Ericsson, H&M, SKF, ABB och Ikea visar vägen i den omställning mot mer hållbara strukturer och produktionsmetoder som pågår världen över. Ellen MacArthur Foundation visar i flera rapporter vad en effektivare resursanvändning kan ge i form av lägre kostnader, reducerade CO2-utsläpp och generering av flera jobb. Längre livslängd på produkterna, mer återvinning och återanvändning ger många fördelar.
Hållbar Stadsutveckling är ett bra nordiskt varumärke. Det är dock ingalunda en isolerad svensk utveckling, utan en mycket stark trend bland otaliga av världens borgmästare/städer världen över. Många städer har redan i dag mer ambitiösa klimatprogram än respektive regeringar.
I den pågående internationella diskussionen om de hållbarhetsmål för perioden efter 2015, som ska ta vid efter millenniemålen, kan mycket av de senaste årens hållbarhetsarbete avläsas. Globala frivilliga överenskommelser inom och mellan företag, det civila samhället och regeringar som FN:s Global Compact , World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), Global Reporting Initiative, Carbon Disclosure Project, Global Cities Covenant on Climate, Multistakeholder Forum och Fair Trade är goda exempel där lärdomar kan hämtas för mer hållbara modeller i framtiden. Men frivillighet inom näringslivet räcker inte – vi behöver också tydligare lagstiftning och ekonomiska styrmedel.
Vi uppmanar därför Sveriges kommande regering att inleda ett omfattande förändringsarbete, där målet är en mer hållbar ekonomi med nollutsläpp av växthusgaser och en långt effektivare resursanvändning över lag. I detta ingår att se över samverkan mellan riksdag, regering och kommuner, och också hur de kan samspela mer effektivt och dynamiskt med andra intressenter, till exempel näringslivet, forskningen och civila samhället. Det handlar om att bättre fånga upp det starka engagemang som finns inom många kommuner, företag och organisationer. Vi behöver politiska initiativ inom både fysisk planering och infrastruktur, finanspolitiken (investeringar/pensionsfonder), skattepolitiken, utbildningen och forskningen, närings- och arbetsmarknadspolitiken för en grön tillväxtsektor och bistånds- och handelspolitiken för att aktivt hjälpa utvecklingsländerna att ta de tekniksprång som är både möjliga och nödvändiga. Sverige och Norden har unika möjligheter att att gå före.
Vad väntar vi på?
Anders Wijkman, ordförande Romklubben
Johan L Kuylenstierna, vd Stockholm Environment Institute
Bo Andersson, generalsekreterare Föreningen Norden
Kaj Embrén, grundare och delägare Respect
Kristina Persson, ordförande Tankesmedjan Global Utmaning
Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden, WWF
Mats Lindgren, vd Kairos Future