
“Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna”, 26/9 2022, DN Debatt
Svårnedbrytbara kemikalier som PFAS breder ut sig i vår miljö och utgör en växande hälsofara. Ett skäl är att förorenat avloppsslam från reningsverk sprids som gödningsmedel på jordbruksmark, vilket är ett resultat av vilseledande marknadsföring. Detta är antingen ett kunskapsmässigt eller moraliskt totalhaveri, skriver fyra miljödebattörer.
Den ständigt ökande användningen av olika kemikalier i vårt samhälle utgör ett av vår tids värsta miljöhot. Det gäller inte minst de så kallade PFAS-ämnena, vilket har blivit alltmer uppenbart i den vetenskapliga nyhetsrapporteringen.
De första larmen i Sverige gällde brandsläckningsmedel innehållande bland annat PFAS som förorenat dricksvattentäkter vid brandövningar, som den vid Ronneby flygplats i Kallinge. Nu har även hundratalet danskar blivit förgiftade med PFAS efter att ha ätit förorenat kött. Till bilden hör att förorenat slam från avloppsreningsverken sprids på jordbruksmark och är sålunda en bidragande orsak till att PFAS och mängder av andra kemikalier hamnar i miljön. Vi menar att en sådan verksamhet måste upphöra.
Mänskligheten tål inte ytterligare spridning av långlivade svårnedbrytbara naturfrämmande ämnen i miljön. Gränsen har passerats. Så länge vi har dessa extrema ”evighetskemikalier” i omlopp, som PFAS, så kommer de att sprida sig i miljön.
De finns överallt och återfinns även i vårt eget blod. Sedan två decennier har dessutom bevisen om allvarliga hälsoeffekter, såsom skador på våra könsorgan, fosterskador och olika cancersjukdomar, vuxit sig allt starkare.
När en skada en gång för alla är kopplad till ett visst kemiskt ämne är det för sent att ändra sig. Långlivade naturfrämmande kemikalier stannar kvar i miljön. Sådana allvarliga konsekvenser kan undvikas med ett systemtänkande som riktas mot själva ökningen av kemikalier i miljön som sådan, det vill säga inte jagar en kemikalie i taget när det redan är för sent. Hur detta kan gå till är något som går att lära sig, och handlar i dag enbart om kunskaper och politisk vilja.
Användningen av PFAS är ett av de misstag som mänskligheten har låtit ske och fortfarande låter pågå. Trots att vi borde ha lärt oss något av historien med svårnedbrytbara föroreningar, som PCB, DDT och bromerade flamskyddsmedel, är systemförståelsen inte på plats. Vid en närmare granskning kan man konstatera att det knappast är en fråga om otur som bara är begränsad till slarv med exempelvis brandsläckningsmedel.
Hanteringen av PFAS är ett högaktuellt exempel, liksom lobbyverksamheten för att kunna lägga ut avloppsslam i vårt system för matproduktion. Det är antingen ett kunskapsmässigt eller moraliskt totalhaveri.
Spridningen av avloppsslam till miljön fortsätter med argument som att det innehåller gödningsämnen, framför allt genom vilseledande marknadsföring av ett så kallat ”kvalitetssäkrat” avloppsslam. Det erbjuds dessutom just nu som gratisslam när priset på konstgödsel skenar på grund av kriget i Ukraina och högre priser på naturgas. Denna produkt heter Revaq och lanseras av Svenskt vatten AB, LRF och Dagligvaruhandeln. Ytterst handlar det om reningsverkens problem med att bli av med stora slamvolymer, och därför passande nog beskrivs som en ”resurs” och gödning i stället för farligt avfall.
Så länge svårnedbrytbara föroreningar tillåts spridas på våra jordar och i vår mat, så ökar kemikaliemängderna i miljön just för att det enligt naturlagarna måste ske.
Det går inte heller att kontrollera en så påtagligt förorenad produkt. Den hållbara hanteringen måste ske i den omvända ordningen, alltså att utvinna de nyttiga näringsämnena som fosfor ur slammet i ren form och först därefter använda dessa för gödsling. En sådan omsorg kostar förstås lite mer men bara på kort sikt. Sedan blir det mer lönsamt och detta är i själva verket skiljelinjen i denna så pinsamma debatt – ”kortsiktiga pengar” mot ”folkhälsa nu och i framtiden”.
Det finns rapporter om jordbrukare i USA som inte längre kan sälja sina produkter, eftersom deras marker redan blivit så förgiftade av slam- spridning med åtföljande koncentrationsökning av föroreningar att det inte längre går att odla på jordarna.
Frågan är bara om vi måste vänta till dess de svenska åkermarkerna och vattendragen nått samma föroreningsnivåer som i USA innan åtgärder vidtas. Den överbelastade åkermarken i USA utgör inga små ytor utan uppskattas till motsvarande 10 miljoner hektar eller mer än tre gånger Sveriges totala yta av åkermark.
Att tillskyndarna kallar Revaq-slammet för ”kvalitetssäkrat” innebär inte att halten av kända miljögifter som PFAS, ftalater, bisfenoler, dioxiner, flamskyddsmedel och läkemedelsrester blivit bedömda utifrån det nödvändiga helhetsperspektivet. De har inte ens analyserats och kontrollerats. Detsamma gäller mängder av andra kemikalier och mikroplaster i slammet, som kommer att öka i våra matjordar på grund av Revaq.
Hälsokonsekvenser kommer senare garanterat att dyka upp som skräcknyheter på morgondagens löpsedlar. Vinner tillskyndarna av Revaq är det bara en tidsfråga innan billigt slam visar sig mångdubbelt kostsamt för både bönderna och konsumenterna och framför allt för människornas hälsa.
Det är illa nog att den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA har konstaterat att befolkningens intag av till exempel PFAS redan har överskridit det tolerabla veckointaget från bland annat förorenade livsmedel. Än värre är kombinationseffekterna av alla miljögifter. En giftcocktail återfinns redan i tillräcklig mängd i gravida mödrars blod för att riskera talförseningar hos deras barn. Fler utvecklingsstörningar hos våra barn studeras i sammanhanget, som adhd.
Att samla ihop det globala flödet av kemikalier i avloppsslam och därefter sprida dessa till vår matproduktion, och därmed vidare till människan, kan inte försvaras. Vi vill inte tro att det handlar om något annat än det som kallas ”confirmation-bias”. Det betyder att tillskyndarna av slamspridning så gärna vill tro på den ekonomiska genvägen, och att de därför också tillämpar den.
Dessbättre finns tekniker som skiljer ut det vi vill ha på åkern, som fosfor, men utan att lägga ut slammet. De företag som står bakom dessa lösningar bara väntar på att regeringen och bönderna ska sätta ned foten och stoppa slamspridningen. Men utan politiska beslut kommer inget att hända. Så enkelt och så svårt är det. Det bör noteras att fosfor i den form det erbjuds sedan det avskilts efter förbränning av slammet, tas upp mycket bättre av växterna än när det sprids i form av slam.
Ingenjörer för miljön och Läkare för miljön har nyligen anmält Svenskt vatten till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring av ”kvalitetsslammet” Revaq. Nu förväntar vi oss att bönderna och politikerna också tar ansvar för kommande generationer. Tiden har kommit för att ta kemikaliefrågan på största allvar.
Bertil Hagström, allmänläkare, med dr, Läkare för miljön
Magnus Hedenmark, ekotoxikolog, Ingenjörer för miljön
Karl-Henrik Robert, professor i strategisk hållbar utveckling vid Blekinge tekniska högskola
Anders Wijkman, hedersordförande, Club of Rome, och ordförande, Climate-KI
Länk till debattartikeln: Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna,26/9 2022, DN Debatt
“Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna”, 26/9 2022, DN Debattarticles

“En klimatkommission krävs för att få ordning på klimatpolitiken”, 10/10 2022, DI Debatt

“Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna”, 26/9 2022, DN Debatt

Svensk miljøforkæmper: De grønne storforbrugere er stadig storforbrugere, 11/8 2022, Mandagmorgon

Minskad befolkning krävs för att motverka pandemier, 16/7 2022, DN debatt

M tiger om hur mycket vindkraften ska betala, 18/7 2022, DN debatt

Moderaternas plan för kärnkraft hänger inte ihop, 7/7 2022, DN debatt

Att byta till grön teknik räcker inte, 16 juni 2022, SvD Debatt

Oförsvarligt att regeringen inte använde Stockholm+50 till att höja ambitionerna, 13 juni 2022, Aktuell Hållbarhet

Sveriges asylpolitik är en skam för vårt land, 13 juni 2022, GP

”För att tro på framtiden måste vi möta ondskan”, 12 april 2022, DT

”Fullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gas”, 13 mars 2022, DN Debatt

“Att byta till grön teknik räcker inte”, SvD debatt, 16 feb 2022

Befolkningsfrågan: Ett “hasardspel med naturen”, Mat och klimat, 7 feb 2022

“Vår sista chans att rädda klimatet är nu”, GP, 18 jan 2022

“Kemikalieskatten slår mot återanvändning”, SvD, 14 okt 2021

”Hög tid för en klimatallians över höger/vänster-gränsen”, DN debatt, 29 sept 2021

“Enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”, DN debatt, 14 sept 2021

“Varför ge Cementa en gräddfil?”, SvD Under strecket, 13 sept 2021

“Vi måste börja ta in att vår totala efterfrågan på energi och material har slagit i taket”, Aktuellt Hållbarhet debatt, 16 aug 2021

“Vinsterna med en ekocid-lag är enormt stora”, End Ecocide, 13 juni 2021

“Parisavtal och klimatlagen kräver nya stambanor”, DI debatt, 2 juni 2021

“Allt mer orimligt att utvisa till Afghanistan”, 22 maj 2021 Debatt SvD

En fossilfri framtid väntar – riv hindren nu, debatt Aktuell Hållbarhet, 24 mars 2021

“Bromsa både folkökning och klimatförändring”, SvD debatt, 2 feb 2021

“Med dagens tillväxtmodell kan Parisavtalet aldrig bli verklighet”, DN Kulturdebatt, 10 dec 2020

”Exponential technologies – opportunities and risks”, 9 nov 2020

”Circular Economy is in need of a Systems Perspective”, 7 July 2020

Minskande befolkning är inte problemet, DN debatt, 1 aug 2018

Ny myndighet behövs för att klara cirkulär ekonomi, DN debatt, 18 juli 2020

Sverige får inte låta euron krascha, Expressen, 16 juli 2020

Sveriges attityd till EU har chockat oss alla, DI debatt, 18 juni 2020

De kloka krissatsningarna syns inte i backspegeln, DN debatt 4 maj 2020

Så kan Sverige bli ett föregångsland efter coronakrisen, DN 14 april 2020

The oil giants’ greed is a huge betrayal of the future, 25 feb 2020

“När- eller därproducerat? Aspekter på klimat, miljö och matsäkerhet” Tal vid Stenhammardagen, 13 juni 2016

Oljejättarnas girighet är ett gigantiskt svek mot framtiden, DN, 26 feb 2020

Varför skriver inte M, L och KD ett ord om vindkraftens utveckling?, DN Debatt, 2 dec 2019

“Ett skifte krävs i designen av produkter”, SvD debatt, 19 aug 2019

Stora utmaningar för EU:s ”Green Deal”, Aktuell Hållbarhet, 4 nov 2020

Klimatdebatten är full av brister, SVT Opion, 8 aug 2019

The Case for an EU Climate and Nature Czar, Project Syndicate, 8 aug 2019

Märkligt vilja satsa på förkastad kärnkraftsteknik, DN Debatt 22 maj 2019

This Could Be The Biggest Scandal Of The Climate Change Era, Huffington Post, 23 jan 2019

“Ekonomipristagaren tänker fel om klimatet”, DI 10 dec 2018

“Ta ansvar för klimatet över partigränserna”, GP 8 dec 2018

“Gloomy 1970s predictions about Earth’s fate still hold true” Nature 18 okt 2018

“Ödesprognosen står fast – världen riskerar gå under om 50 år”, Veckans Affärer 31 aug 2018

”Regeringen och LRF inser inte jordbrukets klimatnytta”, DN Debatt 25 juni 2018

“Come On! A master class”, Energy in demand, 13 april 2018

“Vårt samhälle är så förbannat kortsiktigt”, Omvärlden 28 feb 2018

“Vi går in i snöstormarna med en psykologi från stenåldern”, DN Kultur, 4 mars 2018

“Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”, DN Debatt, 17 jan 2018

“Konsumtionen en nyckelfråga för klimatet”, Altinget.se, 14 dec 2017

”Bränn inte avfall som kan återvinnas”, Akuell hållbarhet, 21 nov 2017

“Squaring the circle of plastics recycling”, Euractiv.com, 27 sept 2017

“Sverige ska vara förebild i klimatambitionerna”, DI debatt 3 feb 2017

“Donald Trump – en tragedi för klimatet”, Krönika i Utrikesmagasinet, 2 dec 2016

“Staying within the limits of our planet”, Tal, 3 okt 2016

“Vi måste agera mot Trump för att rädda klimatet”, Dagens Samhälle 14 nov 2016

“Trump – en tragedi för USA”, Supermiljöbloggen, 16 nov 2016

“Jublar vi i förtid?”, Supermiljöbloggen 6 okt 2016

“Staying within the limits”, Speach at Industrial Efficiency Conference in Berlin, Sept 13, 2016

“Jordbrukets roll i klimatarbetet”, Tal vid Framtidsforum, Elmia 18 okt 2016

”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen”, Slutreplik DN debatt 30 aug 2016

”Offentliga investeringar krävs för att nå klimatmål” DN debatt, 17 aug 2016

”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”, DN debatt 16 juni 2016

“Sverige kan och bör gå före i klimatpolitiken”, Replik SvD 15 maj 2016

“Kapa inte bandet mellan Right Livelihood-priset och riksdagen”, Aktuellt Hållbart 7 juni 2016

”Höj skatten på varor – sänk den på arbete”, replik SvD 11 april 2016

“Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”, DN Debatt 9 feb 2016

“Två grader är en smärtgräns, inte ett mål”, Supermiljöbloggen Debatt 1 dec 2015

“Låna eller höj skatten – och freda biståndet”, Expressen Debatt 19 nov 2015

”Löfven måste ta ställning mot start av nya kolgruvor”, DN 24 nov 2015

“Vi måste vänja oss vid att äga färre prylar”, klimatpodden SvD 7 nov 2015

Cirkulär ekonomi skapar nya arbeten, SVD Debatt, 21 0kt 2015

“Rosling har fel om jordens befolkning”, Debatt SvD, 7 okt 2015

“An increasingly complex and vulnerable world”, presentation, Sept 30th, 2015

“Omställningen måste ses som en investering”, DN debatt, 2 juli 2015

”Cirkulär ekonomi bra både för jobben och för miljön”, DN Debatt 21 juni 2015

“Jobben och klimatet klara vinnare i en cirkulär ekonomi”, Ny Teknik 20 maj 2015

Ny rapport, “Circular Economy and Benefits for Society”

“Sojafoder kostar en miljard i onödan”, Replik DN 30 mars 2015

“Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”, Replik Ny Teknik, 25 mars 2015

“Kraftsamling för att nå Sveriges miljömål”, Pressmeddelande Regeringen, 8 jan 2014

“Nu kan partierna ta revansch”, Supermiljöbloggen, 22 dec 2014

“Vi måste ändra vår syn på arbete”, SvD Debatt 18 sept 2014

“Satsa på den tredje vägen i välfärden”, DN Debatt 9 sept 2014

“Digital teknik tar över miljoner av jobb”, SvD Debatt 8 sept 2014

“Det blir inte fler jobb”, debattartikel Ny Teknik 2 sept 2014

“Den digitala tekniken förändrar våra samhällen i grunden”, replik DN 11 juli 2014

“Digitala hotet – frågan som politikerna glömt bort”, GP Debatt 7 juli 2014

Hållbar ekonomi, “Ny tid – nytt ledarskap”, Insider Almedalen 2014

“Förändrad politisk spelplan”, SvD Brännpunkt 15 juni 2014

“Smältande Antarktis visar vikten av snabba åtgärder”, DN Debatt slutreplik 16 maj 2014

“Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp”, DN Debatt 10 maj 2014

Kommentar till artikel av Björn Lomberg, SvD 6 maj 2014

“Europa bör låta bli skiffergasen”, SvD Brännpunkt 23 april 2014

Kommentar till IPCC arbetsgrupp III:s rapport, 12 april 2014

“100 procent förnyelsebart ett möjligt energi mål”, SvD Brännpunkt 20 jan 2014

“Vår utmaning inför 2014: Höj priset på koldioxid”, DI Debatt, 28 dec 2013

“Påståenden om upphandling på tvärs mot all erfarenhet”, Replik i DN Debatt 12 dec 2013

“Kategoriska påståenden alltid fel”, Replik till DN Debatt 10 dec 2013

“Sämre upphandlingar med myndighet på dubbla stolar”, DN Debatt 23 okt 2013

Talk at Workshop on Sustainable Transformation of Society in the Face of Climate Change, Oct 14-15 2013

“Kritiken i bästa fall naiv”, Expressen 10 okt 2013

Kommentar till Bjørn Lomborgs OpEd, SvD 27 sept 2013

“Vad ska ersätta våra gamla kärnkraftverk?”, GP 25 sept 2013

“Stoppa kontanter i handeln med metall”, Svd Brännpunkt 12 april 2013

“Historisk chans att göra skillnad”, Expressen 17 sept 2013

“11 miljarder är för många människor”, Expressen 28 aug 2013

“Lindahls skjuter bredvid målet”, Offentliga affärer, 21 aug 2013

“Det krävs mer än ett utsläppsmål”, Replik SvD 25 juni 2013

“Wijkman ger Konjunkturinstitutet svar på tal”, Replik 22 maj 2013

“Klimatfrågans folkvalda skymning”, DN Kultur, 15 april 2013

“Konkurrens även vid direktupphandlingar”, Replik DN Debatt 13 maj 2013

“Det handlar inte om att återgå till häst och vagn”, DN debatt 20 mars 2013

”Smart energianvändning kan ge 30.000 nya jobb”, DN Debatt 16 mars 2013

“Miljarder att tjäna på bättre upphandling”, SvD 5 mars 2013

“Camerons EU-skepsis inte rätt väg för Sverige”, DN debatt 2 mars 2013

“Nu krävs en ny ekonomisk logik”, SvD 5, dec 2012

“Tillväxten – en jobbig tvångströja”, Andreas Cervenka, SvD 2 dec 2012

”Prevention is better than cure”, Autumn 2010

”Energin nyckelfråga för att lösa krisen”, DN Debatt, 24 aug 2011

EUs framtid, Newsmill, dec 2011

“Katastrofer o klimat”, Klimatmagasinet Effekt, hösten 2011

”Rio – en missad chans”, Newsmill, 24 juni 2012

“Det gamla mantrat om ekonomisk tillväxt fungerar inte längre”, SVT Debatt, 3 sept 2012

Klimatreplik L Bengtsson, Svd Brännpunkt, 6 jan 2012

“Vad väntar vi på?”, Hagainiativet, 14 feb 2012

The Ny-Ålesund Symposium (Chairman´s Summary), 24th May 2012

“Klimatet kräver trähus”, Dagens Industri, 15 okt 2012

“Finansmarknaden måste ta ansvar”, Hagainiativet 23 okt 2012

“Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen”, DN debatt, 17 nov 2012

”Välfärden ska Öka – inte bruttonationalprodukten”, DN Debatt, aug 2009

IPhone, SvD Brännpunkt, juli 2010

Energi och Fattigdom, Dagens Industri, 25 juni 2010
