M tiger om hur mycket vindkraften ska betala, 18/7 2022, DN debatt

SLUTREPLIK DN DEBATT 7/7.

Fyra energiexperter: Sverige måste snabbt bygga ut den fossilfria elproduktionen. Det är tämligen orealistiskt att det skulle kunna göras med kärnkraft.

I vår debattartikel framförde vi att Moderaternas nya kärnkraftsprogram favoriserar ny kärnkraft på vindkraftens bekostnad, samtidigt som klimatomställningen till 2030 kräver omfattande mängder av ny el, och att industrin efterfrågar den billiga vindkraften som snabbt kan byggas ut.

Vi skrev vidare att Moderaternas förslag om att framför allt vindkraftsproducenterna ska betala en ersättning till planerbar kraft hotar klimatomställningen, eftersom det kommer att öka kostnaderna för den vindkraft som elintensiva industrier i norra Sverige har ett så stort behov av. Det känns viktigt att understryka att den svenska konkurrensfördelen med vindkraft, jämfört med bland annat solgenererad kraft i södra Europa och norra Afrika, ligger i de låga kostnaderna och snabbheten i utbyggnaden. Det lockar nya industrier till Sverige.

Vi uppmanade Moderaterna att berätta hur mycket partiet vill att ny vindkraft i norr ska betala till befintlig och redan lönsam kärnkraft i södra Sverige. Trots vår kritik och direkta fråga valde Moderaterna att inte ens sända in en replik till DN Debatt.

I stället lämnades det in två andra repliker, som har det gemensamt att de över huvud taget inte berör huvudtesen i vår artikel, nämligen: ”Sverige behöver en fortsatt snabb utbyggnad av fossilfri elproduktion fram till 2030” och att partierna bör ”enas om en kortsiktig plan för att snabbt bygga ut elproduktionen”.

Kärnfysikern Jan Blomgren med flera har i stället en replik som är ett ryggmärgsförsvar av kärnkraften. Vår poäng var att det behövs stora investeringar i elproduktion fram till år 2030 och att det är tämligen orealistiskt att denna investering skulle kunna ske med kärnkraft, givet dess långa ledtider samt i nuläget höga kostnader.

Detta utesluter naturligtvis inte kärnkraft på lite längre sikt, beroende på hur kärnkrafttekniken utvecklas. Som vi pekade på finns en bred uppslutning kring denna slutsats från industriföreträdare, energibranschen och forskare.

Det bör tilläggas att Blomgren med flera överdriver kraftigt när de skriver om ”nedläggningen av halva den svenska kärnkraften”, eftersom kärnkraftselen i själva verket bara har minskat med cirka 14 procent, från genomsnittliga 59,6 TWh under alliansregeringen till 51 TWh år 2021.

Nationalekonomen Thomas Tangerås skriver i sin replik att ”väderberoende elproduktion (gynnas) på bekostnad av planerbar elproduktion”. Men samtliga elproduktionssystem straffas om de inte levererar som utlovat. Görs en felprognos och en vindkraftsägare inte kan leverera den utlovade elen får vindkraftsägaren betala för detta.

Det kan också nämnas att Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH, pekar på att när det gäller systemkostnader så handlar den eventuella subventionen av vindkraft eller kärnkraft endast om några tiondels öre per kWh.

Tangerås nämner även EU:s kommande regler för att prissätta obalanser i elsystemet mera effektivt, där leveransperioderna sänks från en timme till 15 minuter vilket gör att varje anläggning blir ansvarig för en större andel av sina egna obalanser. Detta är inga konstigheter och inget vi har motsatt oss.

Det beskrivs ofta som om kärnkraften har en överlägsen förmåga att stabilisera ett elnät, men i verkligheten är snabbstopp hos reaktorer bland de allvarligaste störningarna som kan inträffa i vårt elnät. Frankrike har nu problem därför att hälften av reaktorerna står stilla av olika tekniska skäl. Inte ens ett stort vätgaslager kan kompensera för sådana stopp.

Vårt budskap handlade om det förödande i att samtidigt som det snabbt krävs stora investeringar i ny elproduktion för att säkerställa elektrifieringen så väljer fyra riksdagspartier att ställa sig bakom ett förslag där en elproduktionsteknik – vindkraft som går att bygga ut nu – ska betala en extra avgift till kärnkraft, som med sina långa ledtider för byggnation och höga kostnader knappast finns att tillgå innan 2030. Ett förslag som skulle kunna lägga en våt filt över det stora intresse som i nuläget finns för att bygga land- och inte minst havsbaserad vindkraft.

Som vi påpekade är vår slutsats att det är helt centralt att partierna anstränger sig att kompromissa och inte kommer med konfrontativa förslag där ett kraftslag ska straffa ett annat, samt att partierna kan enas om teknikneutrala och långsiktiga styrmedel som underlättar omställningen.

Detta borde vara utgångspunkten för en ny energiöverenskommelse. Sedan kan partierna så klart ha olika förhoppningar om vilka elproduktionstekniker som kommer att vara konkurrenskraftiga och finnas att tillgå på sikt.

Filip Johnsson, professor i energisystem och programchef, Mistra Electrification, Chalmers

Lisa Göransson, forskarassistent, Chalmers

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy, Chalmers

Anders Wijkman, hedersordförande, Club of Rome, och ordförande, Climate-KIC

Debattartiklarna:

Fyra energiexperter:
”Moderaternas plan för kärnkraft hänger inte ihop”

Repliker

Fyra experter på energi:
”Nedläggningen av planerbar kärnkraft har skapat svåra obalanser”

Energiforskare:
”Dagens regler gynnar väderberoende elproduktion”

Slutreplik

Fyra energiexperter:
”M tiger om hur mycket vindkraften ska betala”