
âFullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gasâ, 13 mars 2022, DN Debatt
Tomas KÄberger och Anders Wijkman: IntÀkterna frÄn olje- och gasexporten Àr kÀrnan i Rysslands ekonomi, och sjÀlva förutsÀttningen för Putins krig i Ukraina. VÀstvÀrldens sanktioner har ÀndÄ i stort undvikit energisektorn. Men EU-lÀnderna skulle i det korta perspektivet klara Àven ett importstopp. Och kriget rasar nu.
Vladimir Putins regim Ă€r starkt ekonomiskt beroende av export av energi och gammal energiteknik. Halva ryska statsbudgeten kommer frĂ„n export av fossila brĂ€nslen. Ryssland, tillsammans med Kazakstan och Uzbekistan, stĂ„r dĂ€rtill för mer Ă€n hĂ€lften av vĂ€rldens uranÂutvinning. Alla kĂ€rnreaktorer som börjat byggas utanför Kina efter 2019 har en rysk leverantör.
Den snabba utbyggnaden av billig förnybar elproduktion i vÀrlden Àr dÀrför ett hot mot den ryska ekonomin. Fyra femtedelar av all ny elproduktionskapacitet som togs i drift 2020 baserades pÄ förnybar energi.
Den ryska fossilekonomin kommer att försvagas Ă€n mer av en rad utvecklingstrender. Batterier blir allt billigare vilket gör att elbilar ersĂ€tter förbrĂ€nningsmotorer i snabbt ökande grad. Billig förnybar el utnyttjas â nĂ€r det Ă€r överskott pĂ„ vind eller sol â för att producera vĂ€tgas och andra brĂ€nslen vilket gör att ytterligare olja och gas kan ersĂ€ttas. Dessa möjligheter ges hög prioritet inom EU och i olika industriella strategier, som Hybrit och H2 Green Steel.
Den snabba utbyggnaden av förnybar el, elektrifieringen av transportsektorn och den pĂ„började industriella utvecklingen till trots importerar EU fortfarande cirka 90 procent av den fossila gasen och 100 procent av det uran som anvĂ€nds för energiĂ€ndamĂ„l. VĂ€rdet av Rysslands energiexport Ă€r, med dagens priser, i storleksordningen en miljard euro â per dag!
Genom att strypa energiimporten skulle Europa visa att vi verkligen menar allvar med vÄrt stöd till Ukraina, Àven om det leder till betydande uppoffringar.
Trots att energiintĂ€kterna Ă€r livsviktiga för den ryska ekonomin har sanktionerna hittills inte riktats mot energisektorn. President Joe Biden uttryckte det sĂ„ hĂ€r: âVi vill skada den ryska ekonomin men begrĂ€nsa skadorna pĂ„ vĂ„ra egna ekonomier.â Den hĂ„llningen kan verka rimlig, men den bygger in en motsĂ€ttning i och med att energiintĂ€kterna Ă€r sjĂ€lva förutsĂ€ttningen för att Putin ska kunna fortsĂ€tta kriget â inte minst nĂ€r den betydande valutareserv som Ryssland byggt upp Ă€r blockerad genom finansiella sanktioner.
Det Àr för övrigt pikant att den amerikanska kÀrnkraftsindustrin kampanjar mot idén att begrÀnsa importen av uran frÄn Ryssland. I EU har gas och kÀrnkraft inte bara lyckats undgÄ sanktioner. Efter skickligt kampanjarbete kom bÄde kÀrnkraft och fossil gas med bland den typ av investeringar som EU ska uppmuntra enligt den sÄ kallade taxonomin.
Det beskrivs ofta som att EU skulle drabbas mycket hĂ„rt om vi slutade köpa brĂ€nslen frĂ„n Ryssland. Vi menar dock att Ă€ven om det skulle innebĂ€ra pĂ„frestningar Ă€r det denna typ av sanktion som verkligen skulle kunna pĂ„verka Putin i dagslĂ€get. Om gasimporten ströps â eller reducerades kraftigt â skulle Putin förlora en stor del av de pengar som i dag finansierar anfallskriget.
EU-kommissionen presenterade i tisdags en plan för minskat energiÂberoende av Ryssland. Kommissionen vill steg för steg reducera importen. Enligt planen ska gasimporten minska med 70 procent till slutet av Ă„ret. Det Ă€r ett steg i rĂ€tt riktning men inte tillrĂ€ckligt ambitiöst.
För anfallskriget pĂ„gĂ„r nu. Analyser frĂ„n tankesmedjan Bruegel och en ny rapport frĂ„n energiorganet IEA visar att förutsĂ€ttningar finns för EU-lĂ€nderna att klara en mycket stark reduktion av gasimporten frĂ„n Ryssland â ja, Ă€ven ett importstopp â i det korta perspektivet. Det skulle krĂ€va uppoffringar av oss alla â en minskning av energiÂanvĂ€ndningen i storleksordningen 10â20 procent â men vad Ă€r alternativet?
Lagren av gas och uranbrĂ€nsle pĂ„ EU-nivĂ„ Ă€r betydande i dagslĂ€get. Det gĂ„r vidare att öka importen av flytande gas frĂ„n USA eller Mellanöstern, samt ersĂ€tta en del av den ryska importen med gas frĂ„n lĂ€nder som Algeriet och Norge. Parallellt mĂ„ste Ă„tgĂ€rder vidtas för att begrĂ€nsa efterfrĂ„gan â genom effektiviseringar i industrins anvĂ€ndning, en sĂ€nkning av temperaturen i bostĂ€der som vĂ€rms upp med gas, minskat resande samt genom att ersĂ€tta gas i kraftproduktionen med bland annat olja och biobrĂ€nslen.
Eftersom konsekvenserna av ett beslut som detta skulle variera mellan lÀnder och hushÄll i Europa skulle en förutsÀttning vara en solidarisk omfördelning av bÄde energi och andra resurser mellan medlemslÀnderna.
Ett importstopp vore möjligt att genomföra nu och skulle drabba Putin hÄrt. Om och nÀr de ryska trupperna drar sig tillbaka skulle importen och penningflödet kunna Äterupptas, vilket bÄde Ryssland och EU skulle vinna pÄ.
Understrykas bör att det perspektiv vi mĂ„lar upp gĂ€ller för innevarande Ă„r. Om kriget skulle fortsĂ€tta kommer energiförsörjningen nĂ€sta vinter att utsĂ€ttas för betydande problem. Lagren av gas skulle vara tömda och möjligÂheterna att styra om importen av gas till andra leverantörer Ă€r begrĂ€nsade.
Genom att strypa energiimporten skulle Europa visa att vi verkligen menar allvar med vÄrt stöd till Ukraina, Àven om det leder till betydande uppoffringar.
ImportbegrĂ€nsningarna och Ă„tgĂ€rder för att dĂ€mpa efterfrĂ„gan pĂ„ energi mĂ„ste dock kombineras med insatser pĂ„ lĂ€ngre sikt för att demonstrera uthĂ„llighet â som att effektivisera, förnya och bygga ut Europas elproduktion.
EU:s gröna giv föreskriver ett omfattande renoveringsarbete vad gĂ€ller gamla bostadshus, i kombination med att byta ut gaspannor mot vĂ€rmepumpar. Den föreslĂ„r ocksĂ„ en bred utbyggnad av vindkraft â företrĂ€desvis till havs â i norra Europa samt satsningar pĂ„ solel i södra Europa. Vidare förutsĂ€tts stora satsningar pĂ„ att utveckla lagringstekniken, inklusive grön vĂ€tgas. Allt detta kan skalas upp och skyndas pĂ„ för att kompensera för det ryska gasberoendet.
MĂ„nga vill sĂ€kert beskriva insatser som de vi föreslĂ„r som alltför tuffa för EU att besluta om. Men dĂ„ mĂ„ste frĂ„gan stĂ€llas om inte de uppoffringar, som syftar till att tömma Putins krigskassa i dag, kommer att vara lĂ„ngt mindre Ă€n de som annars kommer att krĂ€vas av vĂ„ra samhĂ€llen för militĂ€r upprustning â och eventuell anvĂ€ndning av dessa militĂ€ra styrkor för att möta nya Putinledda aggressioner.
Putin har i dag tvÄ starka intressen bakom sina systematiska försök att pÄverka opinion och skeenden i vÀstvÀrldens demokratier: Att skapa politisk splittring och att fördröja utvecklingen av förnybar energi.
VĂ€stvĂ€rldens demokratier stĂ„r inför stora utmaningar â bĂ„de akut och mera lĂ„ngsiktigt. LĂ„t oss visa att demokratiskt beslutsfattande kan gĂ„ segrande ur dessa prövningar.
Om EU skickligt hanterar de utmaningar unionen stĂ„r inför â genom att radikalt minska anvĂ€ndningen av rysk energi och dĂ€rmed penningflödet till Ryssland samt genom att snabbt och resolut bygga ett effektivt system av förnybar energiförsörjning i Europa â har vi inte bara försvĂ„rat Putins militĂ€ra kampanjer utan ocksĂ„ gjort vĂ„r beskĂ€rda del för att undvika risken för ohanterliga och snabba klimatförĂ€ndringar.
Uppoffringarna pÄ vÀgen för vÄra medborgare ska inte underskattas men de Àr obetydliga jÀmfört med vad tiotals miljoner ukrainare tvingas gÄ igenom som ett resultat av Putins oprovocerade anfallskrig.
Professor Tomas KÄberger
Klimatdebattören Anders Wijkman
âFullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gasâ, 13 mars 2022, DN Debatt