
“Att byta till grön teknik räcker inte”, SvD debatt, 16 feb 2022
Att göra tekniken grönare är bara en del av lösningen på klimat- och miljöproblemen. Vi måste därtill kritiskt granska både livsstil och konsumtionsvanor för att minska resursanvändningen, skriver Anders Wijkman.
Destabiliseringen av klimatet samt överutnyttjandet och förstörelsen av vitala ekosystem världen över utgör de allt överskuggande hoten för mänskligheten. Det paradoxala är att det snabbt ökande uttaget av naturresurser till trots, lever fortfarande 3–4 miljarder av jordens befolkning i djup fattigdom. Det visar att dagens ekonomiska ramverk vare sig klarar av att åstadkomma en rättvis fördelning av resurserna eller förhindra en snabb utarmning av våra livsuppehållande system.
Människan är en del av naturen men vi agerar som om övriga arter och ekosystem är till bara för oss. Vi förbrukar, i stället för att klokt bruka. De stora förlorarna är de fattiga länderna och framtida generationer, våra barn och barnbarn.
Från de flesta ledande beslutsfattare är budskapet att miljö- och klimatkrisen ska lösas med hjälp av innovationer och ny teknik: elbilar i stället för förbränningsmotorer, grönt stål i stället för konventionellt stål, för att ta några exempel. De flesta politiker drar sig för att ens antyda att våra konsumtionsvanor behöver ändras. Nooshi Dadgostar är bara det senaste exemplet i raden.
När miljömålsberedningen, där jag var ordförande, år 2016 lade fram förslaget till klimatstrategi lämnades konsumtionsfrågorna utanför. Partierna kunde inte enas. Regeringen insåg misstaget och gav 2020 beredningen mandat ”att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtionen”. Bättre sent än aldrig.
Vår klimatstrategi har sitt fokus på att fasa ut de fossila bränslena. Samtidigt har resursanvändningen i övrigt hamnat i skymundan. Ändå kan mer än hälften av koldioxidutsläppen globalt och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald direkt relateras till utvinningen och bearbetningen av olika naturresurser (Global Resources Outlook 2019).
Användningen av fossila råvaror, biomassa, mineraler och metaller har tredubblats sedan 1970. Om dagens konsumtionsmönster fortsätter kan vi räkna med en fördubbling till 2060. Ett sådant scenario vore en katastrof för både klimat och ekosystem.
Alltsedan Bruntlandrapporten (1987) har målsättningen i många länder varit att bryta sambandet mellan tillväxten i ekonomin och resursanvändningen. Det vi upplever i dag är tyvärr motsatsen. Tekniken blir visserligen effektivare men vinsterna äts snabbt upp av ökad tillväxt och så kallade rekyleffekter.
Materialkonsumtionen skiljer sig starkt åt mellan olika regioner. Medan fotavtrycket i Sverige ligger på cirka 27 ton material per capita och år är motsvarande siffra cirka 2 ton i Afrika söder om Sahara (Global Resources Outlook 2019). En utjämning av materialanvändningen mellan rika och fattiga länder ter sig därför som helt nödvändig.
Ny och effektivare teknik är en viktig del av lösningen. Men det räcker inte att enbart göra tekniken grönare. Att som exempel tillverka stora mängder vätgas med hjälp av sol- och vindenergi kräver tillgång till stor mängd metaller, vissa av dem sällsynta. Elbilar kräver batterier, som i sin tur kräver sällsynta metaller. Effektiva system för återvinning av dessa är en stor utmaning. Den gröna tekniken löser vissa problem men skapar samtidigt nya.
Materialomsättningen kan inte bara fortsätta öka. Den ökning som måste ske gäller först och främst i fattiga länder för att höja levnadsstandarden. I vår del av världen måste vi hålla igen. Den nödvändiga omställningen måste bestå av en övergång till grön teknik, i kombination med en omprövning av våra konsumtionsmönster.
Transportsystemet i stora städer är ett bra exempel. Det är ytterst ineffektivt. Flertalet hushåll äger ett fordon som står stilla cirka 95 procent av tiden. Fordonen tar upp stor plats, både när de körs och är parkerade. Genom tätare stadsmiljöer än dagens och genom att erbjuda ”mobilitet som en tjänst” – i form av bilpooler, hyrbilar, hyrcyklar, digitala tjänster, effektivare kollektivtrafik med mera – kan behovet att äga bil minskas radikalt och volymen bilburna transporter reduceras. Beräkningar visar att det skulle minska både materialefterfrågan och utsläppen radikalt.
Också inom andra konsumtionsområden finns stora möjligheter att åstadkomma förändringar. Smart teknik är en del av lösningen. Men även våra anspråk på tillvaron och hur våra olika behov tillgodoses måste kritiskt granskas. Människor med höga inkomster ligger i en klass för sig och har ett särskilt ansvar.
Överkonsumtion och slöseri måste stävjas. Konsumtionen av mat, boende samt kontorslokaler är exempel på områden som präglas både av stort svinn och ineffektivt nyttjande. Många sällanköpsvaror – typ kläder och elektronik – har utvecklats till snabba varubyten, vilket leder till omfattande resursslöseri. Semesterresor med flyg – där flyget inte betalar ens en bråkdel av sina verkliga kostnader – är ännu ett exempel.
En viktig del av omställningen måste vara en övergång från dagens linjära till cirkulära produktionsmodeller. Det skulle innebära att produkter och material fick längre livslängd. Återbruk och rekonditionering liksom reparation och underhåll skulle få ett uppsving. Nya affärsmodeller skulle växa fram där försäljning av produkter ersätts av tjänster. Sammantaget skulle det ge stora möjligheter att radikalt reducera användningen av jungfruliga material och därmed spara pengar och både reducera miljöpåverkan och klimatbelastningen.
För att uppnå allt detta krävs en bred diskussion i samhället om vad som konstituerar ett gott liv. Det består av så mycket mer än materiell konsumtion: god hälsa, meningsfulla jobb, friska ekosystem, stabilt klimat, god utbildning och kultur, bra fritid med mera. Vi måste också sätta tryck på politiken så att dagens kvantitativa mål för utvecklingen – tillväxt i BNP – ersätts av kvalitativa mål i form av ökat välbefinnande. Därtill kommer att snabba på utvecklingen mot ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi och samtidigt pröva nya vägar att tillgodose våra behov.
Detta kan inte ske utan betydande reformer. Bland annat måste kostnadsstrukturen i ekonomin ses över. Det är i dag som regel billigare att utnyttja jungfruliga än återvunna råvaror. Politiken måste styra utvecklingen mot en fossilfri ekonomi men dessutom mot en långtgående dematerialisering, där användningen av både ändliga och förnybara material radikalt effektiviseras.
Vi måste inse att den materiella konsumtionskultur som utvecklats i industriländerna – och som befolkningen över hela världen strävar efter – inte är hållbar. Att göra tekniken grönare är bara en del av lösningen. Vi måste därtill kritiskt granska både livsstil och konsumtionsvanor.
Anders Wijkman
hedersordförande Club of Rome, medlem International Resource Panel
articles

“En klimatkommission krävs för att få ordning på klimatpolitiken”, 10/10 2022, DI Debatt

“Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna”, 26/9 2022, DN Debatt

Svensk miljøforkæmper: De grønne storforbrugere er stadig storforbrugere, 11/8 2022, Mandagmorgon

Minskad befolkning krävs för att motverka pandemier, 16/7 2022, DN debatt

M tiger om hur mycket vindkraften ska betala, 18/7 2022, DN debatt

Moderaternas plan för kärnkraft hänger inte ihop, 7/7 2022, DN debatt

Att byta till grön teknik räcker inte, 16 juni 2022, SvD Debatt

Oförsvarligt att regeringen inte använde Stockholm+50 till att höja ambitionerna, 13 juni 2022, Aktuell Hållbarhet

Sveriges asylpolitik är en skam för vårt land, 13 juni 2022, GP

”För att tro på framtiden måste vi möta ondskan”, 12 april 2022, DT

”Fullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gas”, 13 mars 2022, DN Debatt

“Att byta till grön teknik räcker inte”, SvD debatt, 16 feb 2022

Befolkningsfrågan: Ett “hasardspel med naturen”, Mat och klimat, 7 feb 2022

“Vår sista chans att rädda klimatet är nu”, GP, 18 jan 2022

“Kemikalieskatten slår mot återanvändning”, SvD, 14 okt 2021

”Hög tid för en klimatallians över höger/vänster-gränsen”, DN debatt, 29 sept 2021

“Enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”, DN debatt, 14 sept 2021

“Varför ge Cementa en gräddfil?”, SvD Under strecket, 13 sept 2021

“Vi måste börja ta in att vår totala efterfrågan på energi och material har slagit i taket”, Aktuellt Hållbarhet debatt, 16 aug 2021

“Vinsterna med en ekocid-lag är enormt stora”, End Ecocide, 13 juni 2021

“Parisavtal och klimatlagen kräver nya stambanor”, DI debatt, 2 juni 2021

“Allt mer orimligt att utvisa till Afghanistan”, 22 maj 2021 Debatt SvD

En fossilfri framtid väntar – riv hindren nu, debatt Aktuell Hållbarhet, 24 mars 2021

“Bromsa både folkökning och klimatförändring”, SvD debatt, 2 feb 2021

“Med dagens tillväxtmodell kan Parisavtalet aldrig bli verklighet”, DN Kulturdebatt, 10 dec 2020

”Exponential technologies – opportunities and risks”, 9 nov 2020

”Circular Economy is in need of a Systems Perspective”, 7 July 2020

Minskande befolkning är inte problemet, DN debatt, 1 aug 2018

Ny myndighet behövs för att klara cirkulär ekonomi, DN debatt, 18 juli 2020

Sverige får inte låta euron krascha, Expressen, 16 juli 2020

Sveriges attityd till EU har chockat oss alla, DI debatt, 18 juni 2020

De kloka krissatsningarna syns inte i backspegeln, DN debatt 4 maj 2020

Så kan Sverige bli ett föregångsland efter coronakrisen, DN 14 april 2020

The oil giants’ greed is a huge betrayal of the future, 25 feb 2020

“När- eller därproducerat? Aspekter på klimat, miljö och matsäkerhet” Tal vid Stenhammardagen, 13 juni 2016

Oljejättarnas girighet är ett gigantiskt svek mot framtiden, DN, 26 feb 2020

Varför skriver inte M, L och KD ett ord om vindkraftens utveckling?, DN Debatt, 2 dec 2019

“Ett skifte krävs i designen av produkter”, SvD debatt, 19 aug 2019

Stora utmaningar för EU:s ”Green Deal”, Aktuell Hållbarhet, 4 nov 2020

Klimatdebatten är full av brister, SVT Opion, 8 aug 2019

The Case for an EU Climate and Nature Czar, Project Syndicate, 8 aug 2019

Märkligt vilja satsa på förkastad kärnkraftsteknik, DN Debatt 22 maj 2019

This Could Be The Biggest Scandal Of The Climate Change Era, Huffington Post, 23 jan 2019

“Ekonomipristagaren tänker fel om klimatet”, DI 10 dec 2018

“Ta ansvar för klimatet över partigränserna”, GP 8 dec 2018

“Gloomy 1970s predictions about Earth’s fate still hold true” Nature 18 okt 2018

“Ödesprognosen står fast – världen riskerar gå under om 50 år”, Veckans Affärer 31 aug 2018

”Regeringen och LRF inser inte jordbrukets klimatnytta”, DN Debatt 25 juni 2018

“Come On! A master class”, Energy in demand, 13 april 2018

“Vårt samhälle är så förbannat kortsiktigt”, Omvärlden 28 feb 2018

“Vi går in i snöstormarna med en psykologi från stenåldern”, DN Kultur, 4 mars 2018

“Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”, DN Debatt, 17 jan 2018

“Konsumtionen en nyckelfråga för klimatet”, Altinget.se, 14 dec 2017

”Bränn inte avfall som kan återvinnas”, Akuell hållbarhet, 21 nov 2017

“Squaring the circle of plastics recycling”, Euractiv.com, 27 sept 2017

“Sverige ska vara förebild i klimatambitionerna”, DI debatt 3 feb 2017

“Donald Trump – en tragedi för klimatet”, Krönika i Utrikesmagasinet, 2 dec 2016

“Staying within the limits of our planet”, Tal, 3 okt 2016

“Vi måste agera mot Trump för att rädda klimatet”, Dagens Samhälle 14 nov 2016

“Trump – en tragedi för USA”, Supermiljöbloggen, 16 nov 2016

“Jublar vi i förtid?”, Supermiljöbloggen 6 okt 2016

“Staying within the limits”, Speach at Industrial Efficiency Conference in Berlin, Sept 13, 2016

“Jordbrukets roll i klimatarbetet”, Tal vid Framtidsforum, Elmia 18 okt 2016

”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen”, Slutreplik DN debatt 30 aug 2016

”Offentliga investeringar krävs för att nå klimatmål” DN debatt, 17 aug 2016

”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”, DN debatt 16 juni 2016

“Sverige kan och bör gå före i klimatpolitiken”, Replik SvD 15 maj 2016

“Kapa inte bandet mellan Right Livelihood-priset och riksdagen”, Aktuellt Hållbart 7 juni 2016

”Höj skatten på varor – sänk den på arbete”, replik SvD 11 april 2016

“Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”, DN Debatt 9 feb 2016

“Två grader är en smärtgräns, inte ett mål”, Supermiljöbloggen Debatt 1 dec 2015

“Låna eller höj skatten – och freda biståndet”, Expressen Debatt 19 nov 2015

”Löfven måste ta ställning mot start av nya kolgruvor”, DN 24 nov 2015

“Vi måste vänja oss vid att äga färre prylar”, klimatpodden SvD 7 nov 2015

Cirkulär ekonomi skapar nya arbeten, SVD Debatt, 21 0kt 2015

“Rosling har fel om jordens befolkning”, Debatt SvD, 7 okt 2015

“An increasingly complex and vulnerable world”, presentation, Sept 30th, 2015

“Omställningen måste ses som en investering”, DN debatt, 2 juli 2015

”Cirkulär ekonomi bra både för jobben och för miljön”, DN Debatt 21 juni 2015

“Jobben och klimatet klara vinnare i en cirkulär ekonomi”, Ny Teknik 20 maj 2015

Ny rapport, “Circular Economy and Benefits for Society”

“Sojafoder kostar en miljard i onödan”, Replik DN 30 mars 2015

“Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”, Replik Ny Teknik, 25 mars 2015

“Kraftsamling för att nå Sveriges miljömål”, Pressmeddelande Regeringen, 8 jan 2014

“Nu kan partierna ta revansch”, Supermiljöbloggen, 22 dec 2014

“Vi måste ändra vår syn på arbete”, SvD Debatt 18 sept 2014

“Satsa på den tredje vägen i välfärden”, DN Debatt 9 sept 2014

“Digital teknik tar över miljoner av jobb”, SvD Debatt 8 sept 2014

“Det blir inte fler jobb”, debattartikel Ny Teknik 2 sept 2014

“Den digitala tekniken förändrar våra samhällen i grunden”, replik DN 11 juli 2014

“Digitala hotet – frågan som politikerna glömt bort”, GP Debatt 7 juli 2014

Hållbar ekonomi, “Ny tid – nytt ledarskap”, Insider Almedalen 2014

“Förändrad politisk spelplan”, SvD Brännpunkt 15 juni 2014

“Smältande Antarktis visar vikten av snabba åtgärder”, DN Debatt slutreplik 16 maj 2014

“Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp”, DN Debatt 10 maj 2014

Kommentar till artikel av Björn Lomberg, SvD 6 maj 2014

“Europa bör låta bli skiffergasen”, SvD Brännpunkt 23 april 2014

Kommentar till IPCC arbetsgrupp III:s rapport, 12 april 2014

“100 procent förnyelsebart ett möjligt energi mål”, SvD Brännpunkt 20 jan 2014

“Vår utmaning inför 2014: Höj priset på koldioxid”, DI Debatt, 28 dec 2013

“Påståenden om upphandling på tvärs mot all erfarenhet”, Replik i DN Debatt 12 dec 2013

“Kategoriska påståenden alltid fel”, Replik till DN Debatt 10 dec 2013

“Sämre upphandlingar med myndighet på dubbla stolar”, DN Debatt 23 okt 2013

Talk at Workshop on Sustainable Transformation of Society in the Face of Climate Change, Oct 14-15 2013

“Kritiken i bästa fall naiv”, Expressen 10 okt 2013

Kommentar till Bjørn Lomborgs OpEd, SvD 27 sept 2013

“Vad ska ersätta våra gamla kärnkraftverk?”, GP 25 sept 2013

“Stoppa kontanter i handeln med metall”, Svd Brännpunkt 12 april 2013

“Historisk chans att göra skillnad”, Expressen 17 sept 2013

“11 miljarder är för många människor”, Expressen 28 aug 2013

“Lindahls skjuter bredvid målet”, Offentliga affärer, 21 aug 2013

“Det krävs mer än ett utsläppsmål”, Replik SvD 25 juni 2013

“Wijkman ger Konjunkturinstitutet svar på tal”, Replik 22 maj 2013

“Klimatfrågans folkvalda skymning”, DN Kultur, 15 april 2013

“Konkurrens även vid direktupphandlingar”, Replik DN Debatt 13 maj 2013

“Det handlar inte om att återgå till häst och vagn”, DN debatt 20 mars 2013

”Smart energianvändning kan ge 30.000 nya jobb”, DN Debatt 16 mars 2013

“Miljarder att tjäna på bättre upphandling”, SvD 5 mars 2013

“Camerons EU-skepsis inte rätt väg för Sverige”, DN debatt 2 mars 2013

“Nu krävs en ny ekonomisk logik”, SvD 5, dec 2012

“Tillväxten – en jobbig tvångströja”, Andreas Cervenka, SvD 2 dec 2012

”Prevention is better than cure”, Autumn 2010

”Energin nyckelfråga för att lösa krisen”, DN Debatt, 24 aug 2011

EUs framtid, Newsmill, dec 2011

“Katastrofer o klimat”, Klimatmagasinet Effekt, hösten 2011

”Rio – en missad chans”, Newsmill, 24 juni 2012

“Det gamla mantrat om ekonomisk tillväxt fungerar inte längre”, SVT Debatt, 3 sept 2012

Klimatreplik L Bengtsson, Svd Brännpunkt, 6 jan 2012

“Vad väntar vi på?”, Hagainiativet, 14 feb 2012

The Ny-Ålesund Symposium (Chairman´s Summary), 24th May 2012

“Klimatet kräver trähus”, Dagens Industri, 15 okt 2012

“Finansmarknaden måste ta ansvar”, Hagainiativet 23 okt 2012

“Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen”, DN debatt, 17 nov 2012

”Välfärden ska Öka – inte bruttonationalprodukten”, DN Debatt, aug 2009

IPhone, SvD Brännpunkt, juli 2010

Energi och Fattigdom, Dagens Industri, 25 juni 2010
