“Parisavtal och klimatlagen kräver nya stambanor”, DI debatt, 2 juni 2021

Med omedelbar byggstart, invigning 2030 och en finansiering utanför ordinarie infrastrukturbudget kan vi klara våra klimatåtaganden och få en ny järnväg, skriver företrädare för forskning, näringsliv och civilsamhälle.

”Klimatutsläppen minskar alltför långsamt”. Det skriver regeringen i förslaget till vårbudgeten som riksdagen nu behandlar. De klimatmål som riksdagen beslutat om nås inte med nuvarande politik. Regeringen varnar också för de ekonomiska konsekvenserna av ett otillräckligt klimatarbete; ”I Sverige kan konsekvenserna av ett förändrat klimat bli stora för exempelvis kustnära infrastruktur och bebyggelse, vattenkvaliteten i sjöar och hav och människors hälsa. En ökad risk för bränder, torka, invasiva arter och skadedjur kan också hota jord- och skogsbruk.”

År 2045 ska Sverige vara klimatneutralt, och transporter har en nyckelroll i detta. Svenskarnas flygande gav 2019 ett klimatutsläpp på drygt 10 miljoner ton CO2e, lika mycket som hela den svenska personbilstrafiken. Av detta släpper flyget till Europa ut ca 4 miljoner ton. Utsläppen från flyget och vägtransporterna skulle kunna minskas med ca 5 miljoner ton CO2e per år om en stor del av flyget inrikes och till Europa samt en del av personbilstrafiken och lastbilstrafiken på motorvägarna överförs till järnväg. Klimatpolitiska Rådet som granskar den samlade politiken slår fast att ”Regeringens intentioner med de reviderade målen och den klimatpolitiska handlingsplanen har inte fått avsett genomslag och regeringen har inte varit tillräckligt tydlig i uppdraget till Trafikverket”. Denna otydlighet kvarstår tyvärr efter att regeringen lämnat sin infrastrukturproposition för åren 2022–2033. I förslaget ingår nya stambanor för höghastighetståg, vilket vi ser som en förutsättning för att klara överflyttning till järnväg och nå klimatmålen. Trafikverket ska nu ta fram en nationell plan där aktuella projekt preciseras – men precis som Klimatpolitiska rådet påpekar så behövs tydligare riktlinjer till Trafikverket. Regeringen bör ge fem konkretiserade besked:

Byggstart snarast. Idag är det är enbart enskilda delsträckor av de nya stambanorna som projekteras. Nu behövs en samlad byggstart, och en tidplan per delsträcka som utgår ifrån hur det som successivt färdigställs bäst kan nyttjas tills helheten är klar. Analys visar att det är billigast om de nya banorna kan byggas kontinuerligt utan avbrott.

Invigning 2030. Det är mycket trångt på spåren i det svenska järnvägsnätet. Små störningar ger stora effekter i form av förseningar. Genom separata nya stambanor för höghastighetståg ökas kapaciteten för gods- och regionaltåg på de nuvarande banorna betydligt. Enligt SJ förväntas antalet resor på banorna Stockholm-Göteborg samt Stockholm-Malmö-Köpenhamn öka från 8 miljoner till 20 miljoner per år 2035. Nästan hälften av detta resande skulle kunna ske på de nya banorna. Om byggnationen dröjer kommer den förväntade trafikökningen att framtvinga en utbyggnad av motorvägar och andra vägar. Därtill blir klimatvinsterna större ju tidigare banorna invigs.

Tydlig finansiering. Regeringen anger nu att de nya stambanorna i dess helhet ska finansieras inom budgeten för infrastruktur. Trafikverket har uppskattat kostnaderna för nya stambanor till 200-300 miljarder kr. Det kan jämföras med de statliga stödåtgärderna på grund av coronapandemin, som hittills är ca 400 miljarder kr. Dock ryms bara knappt hälften av finansieringen av de nya stambanorna inom totalramen förutsatt att hela ökningen går till nya järnvägar, vilket inte framgår av propositionen. Detta riskerar leda till att byggnationen sker etappvis med stora delar efter 2033, eller att de nya stambanorna tränger undan andra viktiga satsningar. Därför är det intressant att klimatminister Per Bolund anger att utökade medel kan tillkomma genom gröna statsobligationer. Regeringen bör kunna ge tydliga besked om vad som gäller.

Stationer i städerna. Det fokuseras ofta på restiden mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, men SJ anger att cirka 75 procent av resorna sker till/från någon av mellanstationerna. Därför är det viktigt att de nya stationerna inte läggs långt utanför städerna. Infrastrukturminister Eneroth har betonat att Sverigeförhandlingarnas resultat ska ligga till grund för byggnationen. Dessa hållplatser bör vara centralt belägna. ”Att bygga järnväg som inte stannar och som människor inte har möjlighet att kliva på, det är inte ett alternativ”, sade Tomas Eneroth. Detta behöver preciseras i uppdraget till Trafikverket och i den fortsatta riksdagsbehandlingen.

Minimerad klimatpåverkan i byggandet. Ibland hävdas det att bygget av höghastighetsbanor ger mycket stor klimatpåverkan, men redan 2017 utredde Trafikverket detta och konstaterade att klimatpåverkan från byggnationen är ”inkörd” redan efter fyra år om bygget sker snabbt och med rätt material. Kompensering kan ske ännu snabbare eftersom Trafikverket kraftigt underskattat överflyttning från bil och flyg till tåg. I länder där man har byggt nya banor har tågets marknadsandel längs banorna fördubblats med minskning av flyg och bilresande. Dessutom är det nu mer realistiskt att begära fossilfritt stål och cement.

Det påstås ofta att politiken lovar runt och håller tunt. Vi delar inte den bilden. Det är vår övertygelse att riksdag och regering avser att uppnå klimatmålen som nu är beslutade i lag. Vi är övertygade om att regeringen menar allvar med sitt positiva beslut om att nya stambanor ska byggas, att det ska vara till gagn för hela landet och ge svenska folket större möjligheter att resa klimatsmart. Med de fem preciseringarna vi föreslår, blir det tydligt för alla.

Peter Fritzson, Professor em. Linköpings universitet, civilingenjör i teknisk fysik

Anders Wijkman, Hedersordförande, Club of Rome

Mattias Goldmann, Hållbarhetschef, SWECO

Jonas Bane, Ordförande, Klimatriksdagen

Valle Karlsson, förbundsordförande, SEKO

Yngve Sundblad, Professor em. KTH, medlem i Klimatriksdagens transportutskott

Bengt Lennartson, Professor i automation, Chalmers

Lennart Renöfält, f.d. regional kyrkoledare, Equmeniakyrkan

Predrag Pucar, VD DIXOR AB, tar tåget på affärsresor till Europa

Ulf Flodin, Järnvägsfrämjandet