“En klimatkommission krävs för att få ordning på klimatpolitiken”, 10/10 2022, DI Debatt
För att axla ansvaret som statsminister och klara ut alla frågetecken kring klimatomställningen måste Ulf Kristersson utan dröjsmål tillsätta en kommission med uppgift att analysera hur Sverige ska uppfylla sin del av Parisavtalet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Klimatfrågan fick nästan ingen plats i valdebatten, men det ursäktar inte att den prioriteras ner, skriver Björn Kjellström, Johan Rockström och Anders Wijkman.
När DN inför valet intervjuade Kristersson framgick att han anser att klimatet är ”en av vår tids riktigt stora frågor”, men menade samtidigt att utsläppsmålet inte behöver skärpas för att nå 1,5 graders-gränsen. Utsläppsminskningen skulle, enligt Kristersson, åstadkommas med elektrifiering och koldioxidinfångning. Människor ”skulle inte behöva ställa om sina liv”.
Det är uppenbart att det inte ligger någon djupare analys bakom hans uttalanden. Dock är det hoppingivande att Kristersson slog fast att klimatfrågan är en av de viktigaste för politiken att hantera.
Som Sveriges blivande statsminister måste han nu initiera en seriös diskussion kring omställningen och hur negativa konsekvenser – ekonomiskt och socialt – ska undvikas. Utsläppsmålet ”netto-nollutsläpp 2045” antogs 2017, men är i realiteten överspelat. Sedan dess har IPCC publicerat beräkningar som bekräftar riskerna om världen överskrider 1.5 grader Den senaste forskningen visar att flera trösklar, inklusive ostoppbar avsmältning av Grönlandsisen, är trolig redan vid 1.5 grader. Vi är idag vid 1.2-1.3 grader.. Uppskattningar av Sveriges andel av det globala utsläppsutrymmet visar att detta skulle vara förbrukad inom fyra år om utsläppen fortsätter som hittills.
Tolkningen av Parisavtalets genomförande på nationell nivå är en politisk fråga , men det innebär inte att det kan tolkas godtyckligt. Enligt Parisavtalet ska varje lands utsläppsmål ”återspegla dess högsta möjliga ambition”. Sverige ska även leva upp till det speciella ansvar som rika länder har jämfört med låginkomstländerna.
Ska utsläppen minska tillräckligt snabbt krävs en plan för hur omställningen ska gå till. Regioner och kommuner arbetar med egna koldioxidbudgetar och näringslivets branscher har presenterat färdplaner för omställningen men ska dessa realiseras krävs politiska styrmedel och omfattande statligt finansiellt stöd. En sammanhängande plan för detta saknas.
En utredning som nyligen avslutats, visar att Sverige kan klara ambitiösare utsläppsmål. Slutsatsen blir att Sveriges klimatmål både måste och kan skärpas.
Utbyggd elförsörjning är helt central men den måste ske snabbt. Förslag har väckts om en bred utbyggnad av kärnkraften. Ny kärnkraft kan dock inte ge positiva bidrag till elbalansen förrän tidigast om tio år. Det viktiga nu är att ta politiska beslut som accelererar utbyggnaden med ny vind- och solkraft som bas, kombinerad med lagringssystem och kraftvärme utformad för flexibel drift. Ny och säkrare kärnkraft, som utnyttjar bränslet effektivare, blir en fråga att utreda i sammanhanget.
Enbart elektrifiering kan dock inte ersätta de fossila bränslena. Vägtrafiken kan elektrifieras, men inte utrikes sjöfart och flyg. Mer elenergi kan inte heller ersätta alla fossila bränslen i industrin av processtekniska skäl. Under en övergångstid blir ökat utnyttjande av bioenergi nödvändigt. Hur detta ska kunna förenas med andra miljömål, rimliga omställningar av skogsbruk och skogsindustri samt eventuellt behov av ökad kolinlagring i skogen för att klara utsläppsmålet, måste analyseras.
Materialanvändningen måste också ses över. Produktion av metaller, cement, plast, textil och konstgödsel ger stora koldioxidutsläpp. Resurseffektiviteten måste ökas genom en övergång till cirkulära affärsmodeller och genom att människors behov möts på ett mer intelligent sätt. Hur detta kan utnyttjas i klimatpolitiken måste belysas.
Utformningen av klimatpolitiken är en politisk uppgift, men politiken måste baseras på den senaste klimatforskningen och en seriös analys av vad olika alternativ för genomförande av omställningen innebär. Detta är en uppgift för en klimatkommission. Fortsatt kortsiktig strutspolitik innebär ett svek mot kommande generationer.
Björn Kjellström, Professor emeritus, Energiteknik, Luleå tekniska universitet
Johan Rockström, Professor i Jordsystemvetenskap, Chef Potsdam Institute for Climate Impact Studies
Anders Wijkman, Ordförande Climate-KIC, Ordförande Miljömålsberedningen 2015-2016.
Länk till artikeln: En klimatkommission krävs för att få ordning på klimatpolitiken, 10/10 2022, DI Debatt
“En klimatkommission krävs för att få ordning på klimatpolitiken”, 10/10 2022, DI Debatt