
Minskad befolkning krävs för att motverka pandemier, 16/7 2022, DN debatt
Fyra debattörer: Coronapandemins framfart har förskräckt en hel värld, men smittsamma sjukdomar kommer att bli allt vanligare. En orsak är industriländernas konsumtion och naturexploatering. Dessutom skapar en växande global befolkning fördelar för smittämnen, patogener. Fattiga länder riskerar att drabbas värst.
Covid-19 visar med delta- och omikronvarianterna att vi, trots alla medicinska framsteg, lätt blir offer för smittor och patogener som snabbt byter skepnad. Nya virusmutanter kan omintetgöra eller minska effekten av vaccin och andra skydd. I dag ökar covid-19 åter, via en ny omikronvariant, BA.5, som tycks kunna undgå immunförsvaret och infektera personer som redan vaccinerats eller genomgått covid-19.
Att BA.5 ökar mitt i Europas varma sommar är också oroväckande. Vi befinner oss i en evolutionär kapplöpning mellan nya genetiska former av mikroorganismer och våra medicinska framsteg. I denna situation leder ökande världsbefolkning till fördelar för patogener. Sambandet är närmast självklart men märkligt förbisett i debatten om smittspridningens orsaker.
Risken för nya patogenvarianter ökar med befolkningens storlek, då antalet nya mutanter hos en patogen ökar med dess egen populationsstorlek, och därmed också med den patogenbärande befolkningens storlek. Även smittspridningen tenderar att öka med befolkningens storlek och täthet. Men det finns också andra orsaker till att växande befolkning ökar sjukdomar och pandemier. En viktig sådan är hårdare mänsklig exploatering av tidigare naturmiljöer och djurbestånd.
Många smittsamma sjukdomar orsakas av patogener som sprids från djur till människa. Överföringen ökar vid tätare kontakter med vilda djur, som ibland för sjukdom direkt till oss, ibland via mellanvärdar, som våra husdjur. Kontakterna ökar med den växande världsbefolkningen. Avskogning i tropiska och subtropiska områden och förödelse av andra naturliga miljöer driver många djur närmare oss, och utbredning av jordbruk, boskap och husdjur ökar kontakterna.
Vår exploatering av naturen går långt snabbare än vad FN-organet FAO tidigare rapporterat. Mellan 2003 och 2019 ökade arealen odlad mark med 9 procent, i accelererande takt, drivet av ökande befolkning och konsumtion. Folkökningen leder till naturexploatering för matproduktion, vägar, transporter och byggmaterial. Och inte minst för varor åt rikare länder.
Världens medelklass beräknas nu till 3,8 miljarder och är globalt spridd. Vår lyxkonsumtion gör att tidigare naturmiljöer i utvecklingsländer alltmer nyttjas för exportvaror, inte förnödenheter åt den lokala befolkningen, eller miljöskydd.
En annan orsak till nya sjukdomar är ohållbar jakt på vilda djur – ”bushmeat” – för konsumtion, naturmedicin och handel, som ofta sker på ohygieniska matmarknader med hög risk för smittspridning. Över hälften av våra infektionssjukdomar kommer från djur, med fladdermöss, fåglar och gnagare som viktiga reservoarer för virus.
Digerdöden tog livet av kanske mer än var tredje europé på 1300-talet. Influensan ”spanska sjukan” dödade cirka 50 miljoner 1918–1920. Hiv spreds från schimpanser till oss i början av förra seklet och ligger bakom över 30 miljoner dödsfall. På 2000-talet har flera epidemier och pandemier orsakats av smittspridning från djur till människa, förutom covid-19 bland annat ebola, sars och svininfluensan. Just nu ökar apkoppor bland oss, en virussjukdom med väst- och centralafrikanska gnagare, apor eller andra regnskogsarter som trolig källa.
Risken för nya infektionssjukdomar ökar med befolkningens tillväxt och täthet, och med exploatering av tredje världens natur för jordbruk, vägar och bebyggelse i artrika naturområden. Risken för uppkomst av nya pandemier är högst i områden med täta kontakter mellan vilda djur och människor, svag hälsovård, och närhet till stad och storflygplats med globalt kontaktnät, där smittan kan spridas över världen.
Områden med hög risk för smittspridning finns således i fattiga länder med snabb folkökning, särskilt i Afrika söder om Sahara och delar av Asien. Bromsad folkökning där skulle begränsa kontakterna mellan människor och smittbärande djur, sänka risken för pandemier och ge andra vinster för invånarna.
I många utvecklingsländer växer befolkningen snabbare än tillgången på föda, vilket leder till ökad naturexploatering och tätare kontakter med smittbärande djur, men också till ökande svält där den tidigare minskade. Problemet är särskilt stort i Afrika söder om Sahara. Kontinenten har cirka 1,4 miljarder människor, som i FN:s medianprognos (2022) väntas växa till 3,9 miljarder år 2100. Siffran är nästan ofattbar.
Enligt FN:s världslivsmedelsprogram och FAO är redan nu 250 miljoner undernärda, och om trenden består är var fjärde afrikan undernärd år 2030. Utvecklingen beror i hög grad på framtida barnantal. I dag är födelsetalet bland afrikanska kvinnor i genomsnitt 4,2 barn. Det behöver minska avsevärt för att bromsa den snabba folkökning som annars hotar utvecklingen i Afrika, inte minst matförsörjningen.
Afrikanska kvinnor behöver ökat stöd till egenmakt, utbildning och familjeplanering för att kunna minska födelsetalet, vilket många av länderna eftersträvar (FN: Population Facts, 2017/10). Utöver humanitära vinster kan det ge familjen och landet förbättrad ekonomi, som skett i framgångsrika länder i Östasien med tidigare höga födelsetal. Lägre barnantal relativt arbetande vuxna sänker försörjningsbördan, och låter fler kvinnor och de färre barnen få bättre utbildning och framtid.
I dag saknar cirka 70 procent av afrikanska kvinnor moderna preventivmedel eller hindras att nyttja dem. Kostnaden för att avhjälpa bristen är inte särskilt hög, men kan snabbt bidra till lägre födelsetal och bättre ekonomi – och på sikt minskad pandemirisk. Här skulle ökat svenskt bistånd till utbildning och familjeplanering kunna få stor betydelse.
För att minska framtida pandemier och andra växande globala problem som miljöförstöring, resursförbrukning, födobrist och artutrotning krävs både hejdad folkökning i många fattiga länder och sänkt konsumtion i den rika världen. Konsumtionen diskuteras, om än otillräckligt, folkökningen knappt alls. Med den snabba ökningen i utvecklingsländer är vi på väg att upprepa samma katastrofala misstag som med klimatförändringen: blunda för verkligheten så länge den inte ger akuta problem för oss själva.
Vi har här pekat på några viktiga humanitära motåtgärder som kan genomföras med politiska beslut om bistånd och dess inriktning, särskilt för Afrika söder om Sahara.
Malte Andersson, ekolog, professor emeritus, Göteborgs universitet
Frank Götmark, professor i ekologi, Göteborgs universitet, forskar i ”The Overpopulation Project”
Björn Olsen, överläkare, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet
Anders Wijkman, hedersordförande, Club of Rome
Minskad befolkning krävs för att motverka pandemier, 16/7 2022, DN debattarticles

“En klimatkommission krävs för att få ordning på klimatpolitiken”, 10/10 2022, DI Debatt

“Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna”, 26/9 2022, DN Debatt

Svensk miljøforkæmper: De grønne storforbrugere er stadig storforbrugere, 11/8 2022, Mandagmorgon

Minskad befolkning krävs för att motverka pandemier, 16/7 2022, DN debatt

M tiger om hur mycket vindkraften ska betala, 18/7 2022, DN debatt

Moderaternas plan för kärnkraft hänger inte ihop, 7/7 2022, DN debatt

Att byta till grön teknik räcker inte, 16 juni 2022, SvD Debatt

Oförsvarligt att regeringen inte använde Stockholm+50 till att höja ambitionerna, 13 juni 2022, Aktuell Hållbarhet

Sveriges asylpolitik är en skam för vårt land, 13 juni 2022, GP

”För att tro på framtiden måste vi möta ondskan”, 12 april 2022, DT

”Fullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gas”, 13 mars 2022, DN Debatt

“Att byta till grön teknik räcker inte”, SvD debatt, 16 feb 2022

Befolkningsfrågan: Ett “hasardspel med naturen”, Mat och klimat, 7 feb 2022

“Vår sista chans att rädda klimatet är nu”, GP, 18 jan 2022

“Kemikalieskatten slår mot återanvändning”, SvD, 14 okt 2021

”Hög tid för en klimatallians över höger/vänster-gränsen”, DN debatt, 29 sept 2021

“Enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”, DN debatt, 14 sept 2021

“Varför ge Cementa en gräddfil?”, SvD Under strecket, 13 sept 2021

“Vi måste börja ta in att vår totala efterfrågan på energi och material har slagit i taket”, Aktuellt Hållbarhet debatt, 16 aug 2021

“Vinsterna med en ekocid-lag är enormt stora”, End Ecocide, 13 juni 2021

“Parisavtal och klimatlagen kräver nya stambanor”, DI debatt, 2 juni 2021

“Allt mer orimligt att utvisa till Afghanistan”, 22 maj 2021 Debatt SvD

En fossilfri framtid väntar – riv hindren nu, debatt Aktuell Hållbarhet, 24 mars 2021

“Bromsa både folkökning och klimatförändring”, SvD debatt, 2 feb 2021

“Med dagens tillväxtmodell kan Parisavtalet aldrig bli verklighet”, DN Kulturdebatt, 10 dec 2020

”Exponential technologies – opportunities and risks”, 9 nov 2020

”Circular Economy is in need of a Systems Perspective”, 7 July 2020

Minskande befolkning är inte problemet, DN debatt, 1 aug 2018

Ny myndighet behövs för att klara cirkulär ekonomi, DN debatt, 18 juli 2020

Sverige får inte låta euron krascha, Expressen, 16 juli 2020

Sveriges attityd till EU har chockat oss alla, DI debatt, 18 juni 2020

De kloka krissatsningarna syns inte i backspegeln, DN debatt 4 maj 2020

Så kan Sverige bli ett föregångsland efter coronakrisen, DN 14 april 2020

The oil giants’ greed is a huge betrayal of the future, 25 feb 2020

“När- eller därproducerat? Aspekter på klimat, miljö och matsäkerhet” Tal vid Stenhammardagen, 13 juni 2016

Oljejättarnas girighet är ett gigantiskt svek mot framtiden, DN, 26 feb 2020

Varför skriver inte M, L och KD ett ord om vindkraftens utveckling?, DN Debatt, 2 dec 2019

“Ett skifte krävs i designen av produkter”, SvD debatt, 19 aug 2019

Stora utmaningar för EU:s ”Green Deal”, Aktuell Hållbarhet, 4 nov 2020

Klimatdebatten är full av brister, SVT Opion, 8 aug 2019

The Case for an EU Climate and Nature Czar, Project Syndicate, 8 aug 2019

Märkligt vilja satsa på förkastad kärnkraftsteknik, DN Debatt 22 maj 2019

This Could Be The Biggest Scandal Of The Climate Change Era, Huffington Post, 23 jan 2019

“Ekonomipristagaren tänker fel om klimatet”, DI 10 dec 2018

“Ta ansvar för klimatet över partigränserna”, GP 8 dec 2018

“Gloomy 1970s predictions about Earth’s fate still hold true” Nature 18 okt 2018

“Ödesprognosen står fast – världen riskerar gå under om 50 år”, Veckans Affärer 31 aug 2018

”Regeringen och LRF inser inte jordbrukets klimatnytta”, DN Debatt 25 juni 2018

“Come On! A master class”, Energy in demand, 13 april 2018

“Vårt samhälle är så förbannat kortsiktigt”, Omvärlden 28 feb 2018

“Vi går in i snöstormarna med en psykologi från stenåldern”, DN Kultur, 4 mars 2018

“Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”, DN Debatt, 17 jan 2018

“Konsumtionen en nyckelfråga för klimatet”, Altinget.se, 14 dec 2017

”Bränn inte avfall som kan återvinnas”, Akuell hållbarhet, 21 nov 2017

“Squaring the circle of plastics recycling”, Euractiv.com, 27 sept 2017

“Sverige ska vara förebild i klimatambitionerna”, DI debatt 3 feb 2017

“Donald Trump – en tragedi för klimatet”, Krönika i Utrikesmagasinet, 2 dec 2016

“Staying within the limits of our planet”, Tal, 3 okt 2016

“Vi måste agera mot Trump för att rädda klimatet”, Dagens Samhälle 14 nov 2016

“Trump – en tragedi för USA”, Supermiljöbloggen, 16 nov 2016

“Jublar vi i förtid?”, Supermiljöbloggen 6 okt 2016

“Staying within the limits”, Speach at Industrial Efficiency Conference in Berlin, Sept 13, 2016

“Jordbrukets roll i klimatarbetet”, Tal vid Framtidsforum, Elmia 18 okt 2016

”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen”, Slutreplik DN debatt 30 aug 2016

”Offentliga investeringar krävs för att nå klimatmål” DN debatt, 17 aug 2016

”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”, DN debatt 16 juni 2016

“Sverige kan och bör gå före i klimatpolitiken”, Replik SvD 15 maj 2016

“Kapa inte bandet mellan Right Livelihood-priset och riksdagen”, Aktuellt Hållbart 7 juni 2016

”Höj skatten på varor – sänk den på arbete”, replik SvD 11 april 2016

“Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”, DN Debatt 9 feb 2016

“Två grader är en smärtgräns, inte ett mål”, Supermiljöbloggen Debatt 1 dec 2015

“Låna eller höj skatten – och freda biståndet”, Expressen Debatt 19 nov 2015

”Löfven måste ta ställning mot start av nya kolgruvor”, DN 24 nov 2015

“Vi måste vänja oss vid att äga färre prylar”, klimatpodden SvD 7 nov 2015

Cirkulär ekonomi skapar nya arbeten, SVD Debatt, 21 0kt 2015

“Rosling har fel om jordens befolkning”, Debatt SvD, 7 okt 2015

“An increasingly complex and vulnerable world”, presentation, Sept 30th, 2015

“Omställningen måste ses som en investering”, DN debatt, 2 juli 2015

”Cirkulär ekonomi bra både för jobben och för miljön”, DN Debatt 21 juni 2015

“Jobben och klimatet klara vinnare i en cirkulär ekonomi”, Ny Teknik 20 maj 2015

Ny rapport, “Circular Economy and Benefits for Society”

“Sojafoder kostar en miljard i onödan”, Replik DN 30 mars 2015

“Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”, Replik Ny Teknik, 25 mars 2015

“Kraftsamling för att nå Sveriges miljömål”, Pressmeddelande Regeringen, 8 jan 2014

“Nu kan partierna ta revansch”, Supermiljöbloggen, 22 dec 2014

“Vi måste ändra vår syn på arbete”, SvD Debatt 18 sept 2014

“Satsa på den tredje vägen i välfärden”, DN Debatt 9 sept 2014

“Digital teknik tar över miljoner av jobb”, SvD Debatt 8 sept 2014

“Det blir inte fler jobb”, debattartikel Ny Teknik 2 sept 2014

“Den digitala tekniken förändrar våra samhällen i grunden”, replik DN 11 juli 2014

“Digitala hotet – frågan som politikerna glömt bort”, GP Debatt 7 juli 2014

Hållbar ekonomi, “Ny tid – nytt ledarskap”, Insider Almedalen 2014

“Förändrad politisk spelplan”, SvD Brännpunkt 15 juni 2014

“Smältande Antarktis visar vikten av snabba åtgärder”, DN Debatt slutreplik 16 maj 2014

“Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp”, DN Debatt 10 maj 2014

Kommentar till artikel av Björn Lomberg, SvD 6 maj 2014

“Europa bör låta bli skiffergasen”, SvD Brännpunkt 23 april 2014

Kommentar till IPCC arbetsgrupp III:s rapport, 12 april 2014

“100 procent förnyelsebart ett möjligt energi mål”, SvD Brännpunkt 20 jan 2014

“Vår utmaning inför 2014: Höj priset på koldioxid”, DI Debatt, 28 dec 2013

“Påståenden om upphandling på tvärs mot all erfarenhet”, Replik i DN Debatt 12 dec 2013

“Kategoriska påståenden alltid fel”, Replik till DN Debatt 10 dec 2013

“Sämre upphandlingar med myndighet på dubbla stolar”, DN Debatt 23 okt 2013

Talk at Workshop on Sustainable Transformation of Society in the Face of Climate Change, Oct 14-15 2013

“Kritiken i bästa fall naiv”, Expressen 10 okt 2013

Kommentar till Bjørn Lomborgs OpEd, SvD 27 sept 2013

“Vad ska ersätta våra gamla kärnkraftverk?”, GP 25 sept 2013

“Stoppa kontanter i handeln med metall”, Svd Brännpunkt 12 april 2013

“Historisk chans att göra skillnad”, Expressen 17 sept 2013

“11 miljarder är för många människor”, Expressen 28 aug 2013

“Lindahls skjuter bredvid målet”, Offentliga affärer, 21 aug 2013

“Det krävs mer än ett utsläppsmål”, Replik SvD 25 juni 2013

“Wijkman ger Konjunkturinstitutet svar på tal”, Replik 22 maj 2013

“Klimatfrågans folkvalda skymning”, DN Kultur, 15 april 2013

“Konkurrens även vid direktupphandlingar”, Replik DN Debatt 13 maj 2013

“Det handlar inte om att återgå till häst och vagn”, DN debatt 20 mars 2013

”Smart energianvändning kan ge 30.000 nya jobb”, DN Debatt 16 mars 2013

“Miljarder att tjäna på bättre upphandling”, SvD 5 mars 2013

“Camerons EU-skepsis inte rätt väg för Sverige”, DN debatt 2 mars 2013

“Nu krävs en ny ekonomisk logik”, SvD 5, dec 2012

“Tillväxten – en jobbig tvångströja”, Andreas Cervenka, SvD 2 dec 2012

”Prevention is better than cure”, Autumn 2010

”Energin nyckelfråga för att lösa krisen”, DN Debatt, 24 aug 2011

EUs framtid, Newsmill, dec 2011

“Katastrofer o klimat”, Klimatmagasinet Effekt, hösten 2011

”Rio – en missad chans”, Newsmill, 24 juni 2012

“Det gamla mantrat om ekonomisk tillväxt fungerar inte längre”, SVT Debatt, 3 sept 2012

Klimatreplik L Bengtsson, Svd Brännpunkt, 6 jan 2012

“Vad väntar vi på?”, Hagainiativet, 14 feb 2012

The Ny-Ålesund Symposium (Chairman´s Summary), 24th May 2012

“Klimatet kräver trähus”, Dagens Industri, 15 okt 2012

“Finansmarknaden måste ta ansvar”, Hagainiativet 23 okt 2012

“Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen”, DN debatt, 17 nov 2012

”Välfärden ska Öka – inte bruttonationalprodukten”, DN Debatt, aug 2009

IPhone, SvD Brännpunkt, juli 2010

Energi och Fattigdom, Dagens Industri, 25 juni 2010
