
Oförsvarligt att regeringen inte använde Stockholm+50 till att höja ambitionerna, 13 juni 2022, Aktuell Hållbarhet
Stockholm +50 hade de bästa förutsättningar att bryta ny mark vad gäller ett antal ekologiska och sociala utmaningar inför framtiden. I stället valde den svenska regeringen att ligga lågt. Obegripligt agerande av en regering som brukar hävda att dess mål är att bli den första fossilfria välfärdsnationen i världen, skriver Anders Wijkman, hedersordförande i Romklubben.
Femtio år efter den stora miljökonferensen i Stockholm var blickarna återigen riktade mot Sverige. Förväntningarna var högt ställda inför FN-konferensen i Stockholm den 2–3 juni, denna gång med ett bredare fokus i form av FN:s 17 hållbarhetsmål.
Konferensen ägde rum i en situation där världen står inför ett stort antal sammanvävda hot såsom klimatförändringar, pandemier, storskalig förlust av vitala ekosystem och biologisk mångfald, väpnade konflikter, ökande fattigdom och ojämlikhet. Förhoppningarna var därför höga att konferensen skulle lämna konkreta bidrag till den transformation av både politik och ekonomi som är nödvändig för att undvika återkommande och allt större kriser.
När konferensen är över kan konstateras att förhoppningarna inte infriades. Självklart låg det ett värde i att politiska ledare, forskare, representanter för näringsliv och det civila samhället möttes och samtalade om problem som klimat, miljöförstöring, fattigdom och ojämlikhet. Men om man samlar tusentals deltagare till möte måste målet sättas högre än så. Dessvärre var det enda tydliga resultatet en lista på 10 rekommendationer – utan konkretion av vare sig ”hur” eller ”när”.
”Dessvärre var det enda tydliga resultatet en lista på 10 rekommendationer – utan konkretion av vare sig ”hur” eller ”när”.”
Den svenska regeringen har ett stort ansvar för detta. Visserligen var mandatet relativt sett luddigt i och med att FN beslutat att konferensen inte skulle innehålla en framförhandlad resolution. Varför ambitionsnivån inte lades högre från FN:s sida är svårt att förstå. Men det finns knappast något försvar till varför regeringen inte utnyttjade konferensen som ett instrument för att höja ambitionsnivån när det gäller att tackla de utmaningar världen står inför.
Som jämförelse kan vi ta den brittiska regeringen, värdland för COP 26 i Glasgow i höstas. Britterna hade sett till att ett flertal tunga initiativ såg dagens ljus, parallellt med själva konferensagendan. Dessa initiativ, som spände från skyddet av världens skogar via en reduktion av metanutsläppen till en acceleration av övergången till elektriska fordon, kom att bli det mest synliga resultatet av COP 26. Det enda påtagliga resultatet av Stockholm +50 är alltså en lista med 10 rekommendationer. Inget fel på listan isig. Den innehåller många naturliga prioriteringar, såsom:
– Sätt mänskligt välbefinnande och välstånd för alla i centrum på en frisk planet;
– Anta systemomfattande förändringar i hur vårt ekonomiska system fungerar;
– Anpassa finansiella flöden till hållbarhetsmålen;
– Erkänn jämlikhet mellan generationerna, det vill säga lyssna på de unga.
”Konstateranden som dessa är allmänna och leder knappast till aktiv handling.”
Men konstateranden som dessa är allmänna och leder knappast till aktiv handling. Den enda punkt som har potential att bryta ny mark gäller uppmaningen till förändringar av det ekonomiska systemet. Men utöver förslaget om att utveckla nya indikatorer med fokus på välbefinnande – som alternativ till BNP-tillväxt – är det inte mycket substans i denna rekommendation. Här hade funnits en chans att göra upp med de allvarliga bristerna i den nyliberala ekonomiska modell som dominerat politiken under de senaste 40 åren:
– Nyliberalismen medverkar till att destabilisera ekonomin genom att systematiskt öka klyftorna, det vill säga den förvärrar ojämlikheten.
– Den destabiliserar därtill den fysiska miljön genom att förstöra vitala ekosystem och påskynda klimatförändringen.
– Den är utpräglat kortsiktig och premierar nuet på bekostnad av framtiden.
– Den bygger på en föreställning att vi kan fortsätta att öka den materiella konsumtionen i oändlighet.
Naturligtvis måste materialanvändningen växa väsentligt i låginkomstländer. Det är det enda sättet att bekämpa fattigdom. Men att hävda att den samlade materiella konsumtionen bland hög- och medelinkomsttagare i världen, flertalet i västvärlden, måste fortsätta att växa är ett recept för katastrof. Konferensen var ett gyllene tillfälle att på allvar börja ta itu med utmaningar som dessa. Men av detta blev det intet.
”Konferensen var ett gyllene tillfälle att på allvar börja ta itu med utmaningar som dessa. Men av detta blev det intet.”
Vi lever i en värld där mellan 3 och 4 miljarder människor är fattiga, med en inkomst på max 4 US dollar om dagen. Pandemin förvärrade situationen. Ovanpå detta hotar livsmedelsbrist och hunger i många regioner som en effekt av kriget i Ukraina.
Sverige borde ha förberett marken bland ett antal biståndsgivare för att i samband med konferensen öka hjälpen till de fattigaste länderna – dels i allmänna termer, men också specifikt för att stötta olika klimatåtgärder. Den rika världen lovade redan i Köpenhamn 2009 att senast 2020 årligen bidra med minst 100 miljarder US dollar i klimatbistånd. Det målet har man hittills svikit grovt.
I stället valde regeringen ett par månader före konferensen att skära ned på biståndet med nästan en miljard euro – pengar som i stället ska finansiera flyktingar från Ukraina. Den signal som därmed sändes till låginkomstländerna är starkt negativ. De ukrainska flyktingarna kan självklart finansieras på annat sätt, som till exempel en extra skatt på förmögenheter och höga inkomster.
”Den signal som därmed sändes till låginkomstländerna är starkt negativ.”
Ytterligare ett område där särskilda initiativ borde övervägts gäller behovet att skala upp investeringar i energieffektivitet och förnybar energi. Beräkningar visar att investeringarna i främst sol och vind behöver tre- eller fyrdubblas under åren fram till 2030. Även här kunde Sverige tagit ledningen.
Ett annat område där stora förändringar måste ske är matproduktionen. Den gröna revolutionen på 1960–talet ökade produktionen av livsmedel kraftigt, men till priset av kraftig jorderosion, gifter i miljön och övergödda vattendrag. En transformation måste ske med utgångspunkt i det ”regenerativa jordbruket”. Även här kunde Sverige mobiliserat ett antal länder att ta ledningen för att stimulera ett mera klimatsmart jordbruk.
Ytterligare två områden där nya initiativ hade behövts är dels att stärka kvinnors ställning världen över genom ökad utbildning av unga kvinnor och breddad tillgång till reproduktiv hälsa, dels att kraftigt öka effektiviteten i materialanvändningen, som i dag svarar för en betydande del av koldioxidutsläppen i världen.
För att sammanfatta: Stockholm +50 hade de bästa förutsättningar att bryta ny mark vad gäller ett antal ekologiska och sociala utmaningar inför framtiden. I stället valde den svenska regeringen att ligga lågt. Obegripligt agerande av en regering som brukar hävda att dess mål är att bli den första fossilfria välfärdsnationen i världen!
Anders Wijkman
Hedersordförande, Romklubben
Oförsvarligt att regeringen inte använde Stockholm+50 till att höja ambitionerna, 13 juni 2022, Aktuell Hållbarhet
articles

“En klimatkommission krävs för att få ordning på klimatpolitiken”, 10/10 2022, DI Debatt

“Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna”, 26/9 2022, DN Debatt

Svensk miljøforkæmper: De grønne storforbrugere er stadig storforbrugere, 11/8 2022, Mandagmorgon

Minskad befolkning krävs för att motverka pandemier, 16/7 2022, DN debatt

M tiger om hur mycket vindkraften ska betala, 18/7 2022, DN debatt

Moderaternas plan för kärnkraft hänger inte ihop, 7/7 2022, DN debatt

Att byta till grön teknik räcker inte, 16 juni 2022, SvD Debatt

Oförsvarligt att regeringen inte använde Stockholm+50 till att höja ambitionerna, 13 juni 2022, Aktuell Hållbarhet

Sveriges asylpolitik är en skam för vårt land, 13 juni 2022, GP

”För att tro på framtiden måste vi möta ondskan”, 12 april 2022, DT

”Fullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gas”, 13 mars 2022, DN Debatt

“Att byta till grön teknik räcker inte”, SvD debatt, 16 feb 2022

Befolkningsfrågan: Ett “hasardspel med naturen”, Mat och klimat, 7 feb 2022

“Vår sista chans att rädda klimatet är nu”, GP, 18 jan 2022

“Kemikalieskatten slår mot återanvändning”, SvD, 14 okt 2021

”Hög tid för en klimatallians över höger/vänster-gränsen”, DN debatt, 29 sept 2021

“Enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”, DN debatt, 14 sept 2021

“Varför ge Cementa en gräddfil?”, SvD Under strecket, 13 sept 2021

“Vi måste börja ta in att vår totala efterfrågan på energi och material har slagit i taket”, Aktuellt Hållbarhet debatt, 16 aug 2021

“Vinsterna med en ekocid-lag är enormt stora”, End Ecocide, 13 juni 2021

“Parisavtal och klimatlagen kräver nya stambanor”, DI debatt, 2 juni 2021

“Allt mer orimligt att utvisa till Afghanistan”, 22 maj 2021 Debatt SvD

En fossilfri framtid väntar – riv hindren nu, debatt Aktuell Hållbarhet, 24 mars 2021

“Bromsa både folkökning och klimatförändring”, SvD debatt, 2 feb 2021

“Med dagens tillväxtmodell kan Parisavtalet aldrig bli verklighet”, DN Kulturdebatt, 10 dec 2020

”Exponential technologies – opportunities and risks”, 9 nov 2020

”Circular Economy is in need of a Systems Perspective”, 7 July 2020

Minskande befolkning är inte problemet, DN debatt, 1 aug 2018

Ny myndighet behövs för att klara cirkulär ekonomi, DN debatt, 18 juli 2020

Sverige får inte låta euron krascha, Expressen, 16 juli 2020

Sveriges attityd till EU har chockat oss alla, DI debatt, 18 juni 2020

De kloka krissatsningarna syns inte i backspegeln, DN debatt 4 maj 2020

Så kan Sverige bli ett föregångsland efter coronakrisen, DN 14 april 2020

The oil giants’ greed is a huge betrayal of the future, 25 feb 2020

“När- eller därproducerat? Aspekter på klimat, miljö och matsäkerhet” Tal vid Stenhammardagen, 13 juni 2016

Oljejättarnas girighet är ett gigantiskt svek mot framtiden, DN, 26 feb 2020

Varför skriver inte M, L och KD ett ord om vindkraftens utveckling?, DN Debatt, 2 dec 2019

“Ett skifte krävs i designen av produkter”, SvD debatt, 19 aug 2019

Stora utmaningar för EU:s ”Green Deal”, Aktuell Hållbarhet, 4 nov 2020

Klimatdebatten är full av brister, SVT Opion, 8 aug 2019

The Case for an EU Climate and Nature Czar, Project Syndicate, 8 aug 2019

Märkligt vilja satsa på förkastad kärnkraftsteknik, DN Debatt 22 maj 2019

This Could Be The Biggest Scandal Of The Climate Change Era, Huffington Post, 23 jan 2019

“Ekonomipristagaren tänker fel om klimatet”, DI 10 dec 2018

“Ta ansvar för klimatet över partigränserna”, GP 8 dec 2018

“Gloomy 1970s predictions about Earth’s fate still hold true” Nature 18 okt 2018

“Ödesprognosen står fast – världen riskerar gå under om 50 år”, Veckans Affärer 31 aug 2018

”Regeringen och LRF inser inte jordbrukets klimatnytta”, DN Debatt 25 juni 2018

“Come On! A master class”, Energy in demand, 13 april 2018

“Vårt samhälle är så förbannat kortsiktigt”, Omvärlden 28 feb 2018

“Vi går in i snöstormarna med en psykologi från stenåldern”, DN Kultur, 4 mars 2018

“Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”, DN Debatt, 17 jan 2018

“Konsumtionen en nyckelfråga för klimatet”, Altinget.se, 14 dec 2017

”Bränn inte avfall som kan återvinnas”, Akuell hållbarhet, 21 nov 2017

“Squaring the circle of plastics recycling”, Euractiv.com, 27 sept 2017

“Sverige ska vara förebild i klimatambitionerna”, DI debatt 3 feb 2017

“Donald Trump – en tragedi för klimatet”, Krönika i Utrikesmagasinet, 2 dec 2016

“Staying within the limits of our planet”, Tal, 3 okt 2016

“Vi måste agera mot Trump för att rädda klimatet”, Dagens Samhälle 14 nov 2016

“Trump – en tragedi för USA”, Supermiljöbloggen, 16 nov 2016

“Jublar vi i förtid?”, Supermiljöbloggen 6 okt 2016

“Staying within the limits”, Speach at Industrial Efficiency Conference in Berlin, Sept 13, 2016

“Jordbrukets roll i klimatarbetet”, Tal vid Framtidsforum, Elmia 18 okt 2016

”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen”, Slutreplik DN debatt 30 aug 2016

”Offentliga investeringar krävs för att nå klimatmål” DN debatt, 17 aug 2016

”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”, DN debatt 16 juni 2016

“Sverige kan och bör gå före i klimatpolitiken”, Replik SvD 15 maj 2016

“Kapa inte bandet mellan Right Livelihood-priset och riksdagen”, Aktuellt Hållbart 7 juni 2016

”Höj skatten på varor – sänk den på arbete”, replik SvD 11 april 2016

“Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”, DN Debatt 9 feb 2016

“Två grader är en smärtgräns, inte ett mål”, Supermiljöbloggen Debatt 1 dec 2015

“Låna eller höj skatten – och freda biståndet”, Expressen Debatt 19 nov 2015

”Löfven måste ta ställning mot start av nya kolgruvor”, DN 24 nov 2015

“Vi måste vänja oss vid att äga färre prylar”, klimatpodden SvD 7 nov 2015

Cirkulär ekonomi skapar nya arbeten, SVD Debatt, 21 0kt 2015

“Rosling har fel om jordens befolkning”, Debatt SvD, 7 okt 2015

“An increasingly complex and vulnerable world”, presentation, Sept 30th, 2015

“Omställningen måste ses som en investering”, DN debatt, 2 juli 2015

”Cirkulär ekonomi bra både för jobben och för miljön”, DN Debatt 21 juni 2015

“Jobben och klimatet klara vinnare i en cirkulär ekonomi”, Ny Teknik 20 maj 2015

Ny rapport, “Circular Economy and Benefits for Society”

“Sojafoder kostar en miljard i onödan”, Replik DN 30 mars 2015

“Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”, Replik Ny Teknik, 25 mars 2015

“Kraftsamling för att nå Sveriges miljömål”, Pressmeddelande Regeringen, 8 jan 2014

“Nu kan partierna ta revansch”, Supermiljöbloggen, 22 dec 2014

“Vi måste ändra vår syn på arbete”, SvD Debatt 18 sept 2014

“Satsa på den tredje vägen i välfärden”, DN Debatt 9 sept 2014

“Digital teknik tar över miljoner av jobb”, SvD Debatt 8 sept 2014

“Det blir inte fler jobb”, debattartikel Ny Teknik 2 sept 2014

“Den digitala tekniken förändrar våra samhällen i grunden”, replik DN 11 juli 2014

“Digitala hotet – frågan som politikerna glömt bort”, GP Debatt 7 juli 2014

Hållbar ekonomi, “Ny tid – nytt ledarskap”, Insider Almedalen 2014

“Förändrad politisk spelplan”, SvD Brännpunkt 15 juni 2014

“Smältande Antarktis visar vikten av snabba åtgärder”, DN Debatt slutreplik 16 maj 2014

“Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp”, DN Debatt 10 maj 2014

Kommentar till artikel av Björn Lomberg, SvD 6 maj 2014

“Europa bör låta bli skiffergasen”, SvD Brännpunkt 23 april 2014

Kommentar till IPCC arbetsgrupp III:s rapport, 12 april 2014

“100 procent förnyelsebart ett möjligt energi mål”, SvD Brännpunkt 20 jan 2014

“Vår utmaning inför 2014: Höj priset på koldioxid”, DI Debatt, 28 dec 2013

“Påståenden om upphandling på tvärs mot all erfarenhet”, Replik i DN Debatt 12 dec 2013

“Kategoriska påståenden alltid fel”, Replik till DN Debatt 10 dec 2013

“Sämre upphandlingar med myndighet på dubbla stolar”, DN Debatt 23 okt 2013

Talk at Workshop on Sustainable Transformation of Society in the Face of Climate Change, Oct 14-15 2013

“Kritiken i bästa fall naiv”, Expressen 10 okt 2013

Kommentar till Bjørn Lomborgs OpEd, SvD 27 sept 2013

“Vad ska ersätta våra gamla kärnkraftverk?”, GP 25 sept 2013

“Stoppa kontanter i handeln med metall”, Svd Brännpunkt 12 april 2013

“Historisk chans att göra skillnad”, Expressen 17 sept 2013

“11 miljarder är för många människor”, Expressen 28 aug 2013

“Lindahls skjuter bredvid målet”, Offentliga affärer, 21 aug 2013

“Det krävs mer än ett utsläppsmål”, Replik SvD 25 juni 2013

“Wijkman ger Konjunkturinstitutet svar på tal”, Replik 22 maj 2013

“Klimatfrågans folkvalda skymning”, DN Kultur, 15 april 2013

“Konkurrens även vid direktupphandlingar”, Replik DN Debatt 13 maj 2013

“Det handlar inte om att återgå till häst och vagn”, DN debatt 20 mars 2013

”Smart energianvändning kan ge 30.000 nya jobb”, DN Debatt 16 mars 2013

“Miljarder att tjäna på bättre upphandling”, SvD 5 mars 2013

“Camerons EU-skepsis inte rätt väg för Sverige”, DN debatt 2 mars 2013

“Nu krävs en ny ekonomisk logik”, SvD 5, dec 2012

“Tillväxten – en jobbig tvångströja”, Andreas Cervenka, SvD 2 dec 2012

”Prevention is better than cure”, Autumn 2010

”Energin nyckelfråga för att lösa krisen”, DN Debatt, 24 aug 2011

EUs framtid, Newsmill, dec 2011

“Katastrofer o klimat”, Klimatmagasinet Effekt, hösten 2011

”Rio – en missad chans”, Newsmill, 24 juni 2012

“Det gamla mantrat om ekonomisk tillväxt fungerar inte längre”, SVT Debatt, 3 sept 2012

Klimatreplik L Bengtsson, Svd Brännpunkt, 6 jan 2012

“Vad väntar vi på?”, Hagainiativet, 14 feb 2012

The Ny-Ålesund Symposium (Chairman´s Summary), 24th May 2012

“Klimatet kräver trähus”, Dagens Industri, 15 okt 2012

“Finansmarknaden måste ta ansvar”, Hagainiativet 23 okt 2012

“Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen”, DN debatt, 17 nov 2012

”Välfärden ska Öka – inte bruttonationalprodukten”, DN Debatt, aug 2009

IPhone, SvD Brännpunkt, juli 2010

Energi och Fattigdom, Dagens Industri, 25 juni 2010
