
“Varför ge Cementa en gräddfil?”, SvD Under strecket, 13 sept 2021
Regeringen är på väg att ändra lag och förordning för att skapa en gräddfil för ett enskilt företag, Cementa. Det sker i strid med juridisk expertis och expertmyndigheter. Regeringen säger sig vilja värna sysselsättning och betong. Vår slutsats är en annan – regeringen gör en bristande analys och viker sig för en medial storm och en kampanj riktad mot miljölagstiftningens kärna.
Mönstret då industriföreträdare ropat på kostnadsvargen eller hävdat att miljöforskare överdriver problem är bekant. Kemiindustrin gjorde fula angrepp på Rachel Carson efter publiceringen av ”Tyst vår”, som tände 60-talets miljödebatt. Sherwood Rowland, en av de forskare som först pekade ut att freoner tunnar ut ozonskiktet, vilket gav ett Nobelpris 1995, anklagades för att verka för KGB. Industrin var rädd för stora kostnader men efteråt har studier visat på enorma överdrifter. Det hindrade inte tysk kemiindustri att 2002 hävda att EU:s nya kemikalieförordning skulle kosta över 2 miljoner jobb och 6 procent lägre BNP i enbart Tyskland. Studier har visat att genomförandekostnaden var en bråkdel, vilket för konsumenter handlade om mindre än 1 promilles prisökning. Hälsovinsterna i form av färre fall av astma och kol har värderats tiofaldigt högre kommande decennier.
Uppräkningen går att förlänga. Effekterna av skatter och regleringar för luftföroreningar, bekämpningsmedel, avfall och klimatgaser överdrivs gång efter annan. Jobb, glesbygdsbor, bilägare, pensionärer, barn, ja snart sagt alla intressen sägs hotas av beslut om klimat, miljögifter, biologisk mångfald och vatten.
En fri och rik debatt om för- och nackdelar med politiska beslut är demokratins livsluft. Men om debatten ska gynna samhället bör det vara någon ordning på påståenden och argument. Åtminstone bör regeringen och partier som aspirerar på statsministerposten förhålla sig professionella till fakta och kunskap.
Debatten om Cementa tog fart när Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att Cementas ansökan var ”behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande”. Det var en svidande kritik mot ett bolag som omsätter miljardbelopp. Att Cementa inte hade gjort sin hemläxa hade expertmyndigheterna tydligt visat under hela processens gång. Bristerna var så grova att domstolen såg det som omöjligt att väga mellan produktion och de miljövärden – inte minst grundvattnet – som stod på spel.
Efter domen kom ett ramaskri från Byggföretagen. Organisationen sa att upp till 400 000 jobb riskerar att försvinna. Men den underliggande ”konsekvensanalysen” omfattar blott 4 sidor med en tabell som utan stöd anger att 175 000-280 000 jobb påverkas. Det är obegripligt att Byggföretagen avrundar det till 400 000 – och att regeringens konsultbyrå, som fick i uppdrag att granska branschens påståenden, inte uttryckligen avfärdar analysen.
Zoomar vi ut från denna och andra pikanta detaljer – som att analysen utgår ifrån att ingen cement kan köpas in till Sverige från andra leverantörer i världen – ser vi alltså en konsekvensutredning i några få punkter och en liten tabell från det närmsta särintresset. Därutöver finns två korta delrapporter från konsultbyrån, som regeringen gett futtiga 130 timmar att utreda ärendet.
Utan att förringa de utmaningar som finns är det uppseendeväckande vilket klent underlag som finns för regeringens forcerade ärendehantering och oppositionens indignerade tonläge. Det har bland annat inte utretts ordentligt i vilken grad exempelvis Cementas ägare, Heidelberg Cement – en av världens största cementproducenter med verksamhet i över 60 länder – kan förse den svenska marknaden med cement.
Trots det har regeringen snabbt remitterat två förslag om att ändra såväl en förordning om vattenverksamhet som miljöbalken. Det var ogenomtänkt och förhastat och förslagen är sannolikt kontraproduktiva och oförenliga med regeringsformen.
Sakkunniga remissinstanser konstaterar att förslaget att ändra förordningen sannolikt leder till ett krav på Cementa att göra just en tillståndsansökan. ”Frågan är om syftet med föreslagen förordning då kan nås”, som Mark- och miljödomstolen yttrade sig om förslaget.
Långt allvarligare är förslaget att ändra miljöbalken. Det remitterades under blott tre dagar, vilket fick tunga remissinstanser – som Mark- och miljödomstolen och Uppsala universitet – att ifrågasätta om processen är konstitutionellt riktig.
Än mer problematiskt är att regeringen lagstiftar för ett enskilt företag i ett enskilt ärende. Det rimmar illa med konstitutionen och kan föranleda att de föreslagna bestämmelserna kanske inte ens kan tillämpas. Den tunga juridiska expertisen är kritisk även på denna punkt. Pliktskyldigt säger förstås både regeringen och oppositionen att de inte lägger sig i mark- och miljööverdomstolens beslut om Cementa, men det är just precis vad som sker i praktiken.
I vidare mening påverkar både regeringens och oppositionens inställning i Cementafallet dessutom en basal fråga, nämligen vikten av en stark miljölagstiftning. Den industriella klagokör som länge kampanjat mot miljöbalken får retoriskt stöd. Visserligen medger EU-rätten inte vilka urholkningar som helst av det grundläggande miljöskyddet, men vi är oroade. Det är demokratiskt problematiskt när en medial storm baserad på skissartade konsekvensanalyser får regering och riksdag att vilja snedda i hörnet av grundlagen och samtidigt spela dem i händerna som vill ta lätt på miljöprövningar.
Vi utesluter inte att extraordinära åtgärder kan behövas i cementfrågan. Vi utesluter heller inte att miljöprövningar kan effektiviseras – och om företag följer reglerna kan det rent av ske utan regeländringar. Men det behövs saklig och gedigen analys för att det ska bli bra. Inte medialt driven oordning.
Det är just när det genom historien har slarvats med att beskriva miljökonsekvenser som svåra miljöproblem har uppstått. I det aktuella fallet står omistliga vattenresurser på spel och då gäller det att vara noggrann. Just när industrilobbyisterna ropar som högst är skälen extra starka för att tillämpa en sådan eftertänksamhet med vilket ett land bör styras. Då faller slutsatsen ut att det är oacceptabelt att lagstifta en gräddfil för ett enskilt företag.
Mikael Karlsson
docent i miljövetenskap, Uppsala universitet
Cecilia Schelin Seidegård
tidigare landshövding Gotland
Anders Wijkman
ordförande Climate-KIC
articles

”För att tro på framtiden måste vi möta ondskan”, 12 april 2022, DT

”Fullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gas”, 13 mars 2022, DN Debatt

“Att byta till grön teknik räcker inte”, SvD debatt, 16 feb 2022

Befolkningsfrågan: Ett “hasardspel med naturen”, Mat och klimat, 7 feb 2022

“Vår sista chans att rädda klimatet är nu”, GP, 18 jan 2022

“Kemikalieskatten slår mot återanvändning”, SvD, 14 okt 2021

”Hög tid för en klimatallians över höger/vänster-gränsen”, DN debatt, 29 sept 2021

“Enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”, DN debatt, 14 sept 2021

“Varför ge Cementa en gräddfil?”, SvD Under strecket, 13 sept 2021

“Vi måste börja ta in att vår totala efterfrågan på energi och material har slagit i taket”, Aktuellt Hållbarhet debatt, 16 aug 2021

“Vinsterna med en ekocid-lag är enormt stora”, End Ecocide, 13 juni 2021

“Parisavtal och klimatlagen kräver nya stambanor”, DI debatt, 2 juni 2021

“Allt mer orimligt att utvisa till Afghanistan”, 22 maj 2021 Debatt SvD

En fossilfri framtid väntar – riv hindren nu, debatt Aktuell Hållbarhet, 24 mars 2021

“Bromsa både folkökning och klimatförändring”, SvD debatt, 2 feb 2021

“Med dagens tillväxtmodell kan Parisavtalet aldrig bli verklighet”, DN Kulturdebatt, 10 dec 2020

”Exponential technologies – opportunities and risks”, 9 nov 2020

”Circular Economy is in need of a Systems Perspective”, 7 July 2020

Minskande befolkning är inte problemet, DN debatt, 1 aug 2018

Ny myndighet behövs för att klara cirkulär ekonomi, DN debatt, 18 juli 2020

Sverige får inte låta euron krascha, Expressen, 16 juli 2020

Sveriges attityd till EU har chockat oss alla, DI debatt, 18 juni 2020

De kloka krissatsningarna syns inte i backspegeln, DN debatt 4 maj 2020

Så kan Sverige bli ett föregångsland efter coronakrisen, DN 14 april 2020

The oil giants’ greed is a huge betrayal of the future, 25 feb 2020

“När- eller därproducerat? Aspekter på klimat, miljö och matsäkerhet” Tal vid Stenhammardagen, 13 juni 2016

Oljejättarnas girighet är ett gigantiskt svek mot framtiden, DN, 26 feb 2020

Varför skriver inte M, L och KD ett ord om vindkraftens utveckling?, DN Debatt, 2 dec 2019

“Ett skifte krävs i designen av produkter”, SvD debatt, 19 aug 2019

Stora utmaningar för EU:s ”Green Deal”, Aktuell Hållbarhet, 4 nov 2020

Klimatdebatten är full av brister, SVT Opion, 8 aug 2019

The Case for an EU Climate and Nature Czar, Project Syndicate, 8 aug 2019

Märkligt vilja satsa på förkastad kärnkraftsteknik, DN Debatt 22 maj 2019

This Could Be The Biggest Scandal Of The Climate Change Era, Huffington Post, 23 jan 2019

“Ekonomipristagaren tänker fel om klimatet”, DI 10 dec 2018

“Ta ansvar för klimatet över partigränserna”, GP 8 dec 2018

“Gloomy 1970s predictions about Earth’s fate still hold true” Nature 18 okt 2018

“Ödesprognosen står fast – världen riskerar gå under om 50 år”, Veckans Affärer 31 aug 2018

”Regeringen och LRF inser inte jordbrukets klimatnytta”, DN Debatt 25 juni 2018

“Come On! A master class”, Energy in demand, 13 april 2018

“Vårt samhälle är så förbannat kortsiktigt”, Omvärlden 28 feb 2018

“Vi går in i snöstormarna med en psykologi från stenåldern”, DN Kultur, 4 mars 2018

“Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”, DN Debatt, 17 jan 2018

“Konsumtionen en nyckelfråga för klimatet”, Altinget.se, 14 dec 2017

”Bränn inte avfall som kan återvinnas”, Akuell hållbarhet, 21 nov 2017

“Squaring the circle of plastics recycling”, Euractiv.com, 27 sept 2017

“Sverige ska vara förebild i klimatambitionerna”, DI debatt 3 feb 2017

“Donald Trump – en tragedi för klimatet”, Krönika i Utrikesmagasinet, 2 dec 2016

“Staying within the limits of our planet”, Tal, 3 okt 2016

“Vi måste agera mot Trump för att rädda klimatet”, Dagens Samhälle 14 nov 2016

“Trump – en tragedi för USA”, Supermiljöbloggen, 16 nov 2016

“Jublar vi i förtid?”, Supermiljöbloggen 6 okt 2016

“Staying within the limits”, Speach at Industrial Efficiency Conference in Berlin, Sept 13, 2016

“Jordbrukets roll i klimatarbetet”, Tal vid Framtidsforum, Elmia 18 okt 2016

”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen”, Slutreplik DN debatt 30 aug 2016

”Offentliga investeringar krävs för att nå klimatmål” DN debatt, 17 aug 2016

”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”, DN debatt 16 juni 2016

“Sverige kan och bör gå före i klimatpolitiken”, Replik SvD 15 maj 2016

“Kapa inte bandet mellan Right Livelihood-priset och riksdagen”, Aktuellt Hållbart 7 juni 2016

”Höj skatten på varor – sänk den på arbete”, replik SvD 11 april 2016

“Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”, DN Debatt 9 feb 2016

“Två grader är en smärtgräns, inte ett mål”, Supermiljöbloggen Debatt 1 dec 2015

“Låna eller höj skatten – och freda biståndet”, Expressen Debatt 19 nov 2015

”Löfven måste ta ställning mot start av nya kolgruvor”, DN 24 nov 2015

“Vi måste vänja oss vid att äga färre prylar”, klimatpodden SvD 7 nov 2015

Cirkulär ekonomi skapar nya arbeten, SVD Debatt, 21 0kt 2015

“Rosling har fel om jordens befolkning”, Debatt SvD, 7 okt 2015

“An increasingly complex and vulnerable world”, presentation, Sept 30th, 2015

“Omställningen måste ses som en investering”, DN debatt, 2 juli 2015

”Cirkulär ekonomi bra både för jobben och för miljön”, DN Debatt 21 juni 2015

“Jobben och klimatet klara vinnare i en cirkulär ekonomi”, Ny Teknik 20 maj 2015

Ny rapport, “Circular Economy and Benefits for Society”

“Sojafoder kostar en miljard i onödan”, Replik DN 30 mars 2015

“Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”, Replik Ny Teknik, 25 mars 2015

“Kraftsamling för att nå Sveriges miljömål”, Pressmeddelande Regeringen, 8 jan 2014

“Nu kan partierna ta revansch”, Supermiljöbloggen, 22 dec 2014

“Vi måste ändra vår syn på arbete”, SvD Debatt 18 sept 2014

“Satsa på den tredje vägen i välfärden”, DN Debatt 9 sept 2014

“Digital teknik tar över miljoner av jobb”, SvD Debatt 8 sept 2014

“Det blir inte fler jobb”, debattartikel Ny Teknik 2 sept 2014

“Den digitala tekniken förändrar våra samhällen i grunden”, replik DN 11 juli 2014

“Digitala hotet – frågan som politikerna glömt bort”, GP Debatt 7 juli 2014

Hållbar ekonomi, “Ny tid – nytt ledarskap”, Insider Almedalen 2014

“Förändrad politisk spelplan”, SvD Brännpunkt 15 juni 2014

“Smältande Antarktis visar vikten av snabba åtgärder”, DN Debatt slutreplik 16 maj 2014

“Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp”, DN Debatt 10 maj 2014

Kommentar till artikel av Björn Lomberg, SvD 6 maj 2014

“Europa bör låta bli skiffergasen”, SvD Brännpunkt 23 april 2014

Kommentar till IPCC arbetsgrupp III:s rapport, 12 april 2014

“100 procent förnyelsebart ett möjligt energi mål”, SvD Brännpunkt 20 jan 2014

“Vår utmaning inför 2014: Höj priset på koldioxid”, DI Debatt, 28 dec 2013

“Påståenden om upphandling på tvärs mot all erfarenhet”, Replik i DN Debatt 12 dec 2013

“Kategoriska påståenden alltid fel”, Replik till DN Debatt 10 dec 2013

“Sämre upphandlingar med myndighet på dubbla stolar”, DN Debatt 23 okt 2013

Talk at Workshop on Sustainable Transformation of Society in the Face of Climate Change, Oct 14-15 2013

“Kritiken i bästa fall naiv”, Expressen 10 okt 2013

Kommentar till Bjørn Lomborgs OpEd, SvD 27 sept 2013

“Vad ska ersätta våra gamla kärnkraftverk?”, GP 25 sept 2013

“Stoppa kontanter i handeln med metall”, Svd Brännpunkt 12 april 2013

“Historisk chans att göra skillnad”, Expressen 17 sept 2013

“11 miljarder är för många människor”, Expressen 28 aug 2013

“Lindahls skjuter bredvid målet”, Offentliga affärer, 21 aug 2013

“Det krävs mer än ett utsläppsmål”, Replik SvD 25 juni 2013

“Wijkman ger Konjunkturinstitutet svar på tal”, Replik 22 maj 2013

“Klimatfrågans folkvalda skymning”, DN Kultur, 15 april 2013

“Konkurrens även vid direktupphandlingar”, Replik DN Debatt 13 maj 2013

“Det handlar inte om att återgå till häst och vagn”, DN debatt 20 mars 2013

”Smart energianvändning kan ge 30.000 nya jobb”, DN Debatt 16 mars 2013

“Miljarder att tjäna på bättre upphandling”, SvD 5 mars 2013

“Camerons EU-skepsis inte rätt väg för Sverige”, DN debatt 2 mars 2013

“Nu krävs en ny ekonomisk logik”, SvD 5, dec 2012

“Tillväxten – en jobbig tvångströja”, Andreas Cervenka, SvD 2 dec 2012

”Prevention is better than cure”, Autumn 2010

”Energin nyckelfråga för att lösa krisen”, DN Debatt, 24 aug 2011

EUs framtid, Newsmill, dec 2011

“Katastrofer o klimat”, Klimatmagasinet Effekt, hösten 2011

”Rio – en missad chans”, Newsmill, 24 juni 2012

“Det gamla mantrat om ekonomisk tillväxt fungerar inte längre”, SVT Debatt, 3 sept 2012

Klimatreplik L Bengtsson, Svd Brännpunkt, 6 jan 2012

“Vad väntar vi på?”, Hagainiativet, 14 feb 2012

The Ny-Ålesund Symposium (Chairman´s Summary), 24th May 2012

“Klimatet kräver trähus”, Dagens Industri, 15 okt 2012

“Finansmarknaden måste ta ansvar”, Hagainiativet 23 okt 2012

“Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen”, DN debatt, 17 nov 2012

”Välfärden ska Öka – inte bruttonationalprodukten”, DN Debatt, aug 2009

IPhone, SvD Brännpunkt, juli 2010

Energi och Fattigdom, Dagens Industri, 25 juni 2010
