“Enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”, DN debatt, 14 sept 2021
Forskare och branschföreträdare: Regering och riksdag måste nu visa politiskt mod och vilja genom att skapa de nödvändiga förutsättningarna.
Sverige har bland världens bästa möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el till rimlig kostnad. Här finns förutsättningarna för en snabb utbyggnad av elproduktionen och en snabbare elektrifiering av samhället.
Den senaste IPCC-rapporten visar att vädret blir alltmer extremt i takt med att uppvärmningen fortsätter. Det är oerhört bråttom att minska utsläppen. Vad vi gör under det kommande årtiondet avgör hur allvarlig klimatkrisen blir. Utöver klimatmålet 2045, måste vi fokusera på vad vi kan åstadkomma till 2030.
Vi kan snabbt minska utsläppen genom en kraftfull utbyggnad av förnybar elproduktion, elektrifiering av industrin och transporterna, effektivisering samt satsningar på bland annat batterier och vätgas. Och här har Sverige fantastiska förutsättningar. Vi har bland världens bästa möjligheter att bygga ut förnybar el till rimliga kostnader, en industri i absolut framkant när det gäller vätgasbaserad elektrifiering och Europas ledande batteritillverkare.
Motorn i omställningen är billig förnybar el. Den kan snabbt byggas ut i stor skala och ge industrin den tillgång på el som krävs för satsningar på vätgas och elektrifiering.
Regeringen vill i den kommande elektrifieringsstrategin ta höjd för en fördubblad elanvändning i Sverige, från nuvarande 140 till 280 TWh år 2045, vilket kräver en lika kraftig ökning av elproduktionen. Men det är nu vi måste agera och öka tempot.
Redan från första kilowattimmen gör en ökad förnybar elproduktion i Sverige dessutom stor klimatnytta genom elexport till våra grannländer där elproduktionen under förra året till 40 procent baserades på kol, olja och gas. Den nuvarande svenska elexporten på runt 20 TWh har beräknats minska utsläppen med omkring 12 miljoner ton, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av Sveriges nuvarande territoriella utsläpp (preliminärt 47 miljoner ton 2020). Samtliga riksdagspartier har betonat den svenska elexportens stora klimatnytta. Moderaterna säger exempelvis att ”vi skulle kunna exportera ännu mer (el) och trycka undan fossil energi på den nordeuropeiska marknaden”.
Efter hand som den förnybara elproduktionens andel ökar i Europa minskar klimatnyttan av en ökad svensk elexport, men samtidigt medför elektrifieringen i både Sverige och Nordeuropa stora utsläppsminskningar – förutsatt att denna elektrifiering sker parallellt med att elproduktionen byggs ut. Exempelvis beräknas 55 TWh vindkraftsel till LKAB:s fossilfria verksamhet minska utsläppen hos företagets kunder med 35 miljoner ton. En kraftfull utbyggnad av vind- och solkraft kan alltså minska utsläppen med långt mer än Sveriges nuvarande utsläpp – kanske uppemot dubbelt så mycket.
Möjligheterna att snabbt bygga ut den förnybara elen är enorma:
- Solkraft. Solenergin står i dag endast för 1 procent av den svenska elproduktionen, att jämföra med närmare 10 procent i Tyskland. Södra Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra Tyskland, men Sverige ligger alltså långt efter. Solenergi har potential att producera minst 10 procent av Sveriges el. Det skulle i så fall kunna innebära uppåt 30 TWh solel.
Större solelparker är en ny företeelse i Sverige och det behövs ett tydligt mål och inriktning för vilken mark som ska användas. Staten bör bland annat uppmuntra andelsägd solel, så att också de som bor i lägenhet kan bidra till att det byggs nya solelparker. För att solkraftens potential på taken ska realiseras måste bland annat ”straffskatten” på större solinvesteringar avskaffas.
- Landbaserad vindkraft. Naturvårdsverket och Energimyndigheten vill i sin nationella strategi öka den landbaserade vindkraften till 80 TWh till 2040-talet. Eftersom nya vindkraftverk är mycket effektivare än de nuvarande behövs inte fler verk än i dag. Vindkraften förväntas öka med i genomsnitt 5 TWh om året till 2024 och om den takten kan behållas når vi 80 TWh redan 2030.
- Havsbaserad vindkraft. För att ligga i linje med EU-kommissionens strategi för havsbaserad elproduktion bör Sverige bygga ut mellan 90 och 120 TWh vindkraft till havs. Det är fullt genomförbart: Svenska kraftnät räknar med 113 TWh havsvind i ett av sina scenarier år 2045 och det finns – med redan planerade åtgärder – ledig kapacitet i elnätet för att koppla in cirka 70 TWh.
Tillståndsprocesserna för både land- och havsbaserad vindkraft måste kortas och nätutbyggnaden påskyndas. Vindkraftsutbyggnaden kan underlättas genom att kommunerna får ett statligt planeringsstöd, genom att både kommunerna och lokalsamhället får en ekonomisk ersättning där vindkraften byggs ut, samtidigt som Svenska kraftnät ges möjlighet att bygga ut stamnätet i havet. Dessutom bör Försvarsmakten underlätta utbyggnaden.
Tidsaspekten är oerhört viktig. Om man utgår från dagens klimatnytta av ökad elproduktion – för varje ny TWh minskar utsläppen med cirka 0,6 miljoner ton – skulle skillnaden mellan 180 TWh vindkraft år 2030 i stället för år 2045 innebära att den samlade utsläppsminskningen fram till 2030 blir 300 miljoner ton större. Det är sex gånger mer än Sveriges årliga utsläpp.
Men för att detta ska bli verklighet krävs politiskt mod och vilja.
Vi har fyra övergripande förslag för att skynda på utvecklingen till 2030:
- Riksdagen bör sätta ett högt planeringsmål för all elproduktion år 2030.
- Regering och riksdag bör ge högsta prioritet till att påskynda elektrifieringen av både industrin och transportsektorn.
- Riksdagen bör anta en handlingsinriktad nationell strategi för havsbaserad vindkraft, i enlighet med förslagen från Fossilfritt Sverige och basindustrin, samt en strategi för solelparker.
- Riksdagen bör ändra miljöbalken så att klimatnyttan viktas tyngre i tillståndsprocessen vid ansökningar om utbyggnad av vindkraft och elnät.
Vindkraften behöver inga subventioner, utan det handlar om att underlätta för en marknadsbaserad klimatomställning. Det finns ett mycket starkt sug efter förnybar el från basindustrin och fordonsbranschen. Sverige får inte halka efter nu när EU ökar takten genom sin stora satsning på en grön omställning (”Fit for 55”), som också fokuserar på år 2030.
När coronapandemin slog till visade världen hur snabbt samhällen kan ställa om i en krissituation. Det tog mindre än ett år att få fram ett vaccin, inte de två–tre år som experterna trodde skulle krävas. Utvecklingen kan gå snabbt också när det gäller att hantera klimatkrisen. Svenska företag ligger redan långt fram, med industrijättar som SSAB och LKAB i spetsen och exempelvis H2 Green Steel som planerar att starta en fossilfri stålproduktion i Boden år 2024, mindre än fyra år efter att planerna presenterades.
Regeringen och riksdagen måste ta klimatkrisen på allvar och skapa de nödvändiga förutsättningarna för en snabb utbyggnad av elproduktionen och för en snabbare elektrifiering av samhället. Det skulle samtidigt ge Sverige ett konkurrenskraftigt elpris och bidra till att skapa nya jobb och en fossilfri industriproduktion. Det finns inget skäl att vänta.
Anders Wijkman, ordförande Climate-KIC
Ted Bergdahl, kommunikationschef, European energy Sverige
Hans Carlsson, vd, Siemens Gamesa renewable energy
Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, Chalmers och programchef för Mistra electrification
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, Lunds universitet
Hillevi Priscar, landchef, OX2 Sverige
Johan Rockström, professor i jordsystemforskning och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning
Maria Röske, vd, wpd
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Göteborgs universitet
Peter Zachrisson, vd, Stena Renewable
Lars Zetterberg, IVL Svenska miljöinstitutet och programchef för Mistra carbon exit
Johan Öhnell, ordförande, Solkompaniet
“Enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”, DN debatt, 14 sept 2021