Sverige får inte låta euron krascha, Expressen, 16 juli 2020

Det är sant att EU:s coronapaket har svagheter som måste rättas till, men att använda vårt veto skulle vara ansvarslöst. Det skulle kunna försätta Europa i en kris långt värre än pandemin, skriver Anders Wijkman, Anders Ljunggren, Ulf Dahlsten, Olle Wästberg och Magnus Ryner.

REPLIK. Lars Anell, Lotta Fogde och Leif Pagrotsky menar i Expressen den 8 juli att Sverige bör fullfölja sin hårda linje och lägga in sitt veto i ministerrådet mot EU-kommissionens stimulanspaket. Och att Sverige därmed skulle göra EU en tjänst eftersom det skulle förhindra kommissionens försök att rädda euron.
Vi delar uppfattningen att EU kommissionens stimulanspaket har svagheter som behöver rättas till.
Fördelningsgrunderna bygger på historiska data och tar inte tillräcklig hänsyn till hur pandemin drabbat olika länder.

Länder som inte klarat att redovisa hur de använder EU:s pengar ”belönas” med de största bidragen.
Det finns också inslag i stimulanspaketet som har mer med eurons svagheter än med pandemin att göra.

Risk för kollaps

Stora finansiella överskott har byggts upp över tid, framför allt hos Tyskland. Euron har gynnat länderna i norra Europa på sydeuropéernas bekostnad. Så det behövs tveklöst reformer i euro-arkitekturen.
Däremot har vi svårt att dela bedömningen att en återgång till nationella valutor – i realiteten en krasch för euron – skulle vara önskvärd. Är det verkligen detta som författarna önskar sig? Ekonomen Willem Buiter studerade sådana scenarier under eurokrisen för tio år sedan och såg risken för en kollaps av Europas hela banksystem. Andra internationellt ledande ekonomer, såsom Barry Eichengreen och Anders Åslund, har dragit liknande slutsatser.

Förvisso hävdade andra experter, som Jens Nordvig, att denna bedömning var överdriven. Men ingen i debatten använde adjektivet ”utmärkt” for att beskriva ett eurosystem som hade kollapsat. Och hur skulle det kunna innebära ”en tjänst till EU”? Det blir förvisso en återgång till nationella valutor, men författarna underlåter – kanske av taktiska skäl – att nämna att en kollaps för euron också skulle riskera en kollaps av EU som sådant. Argumenten för EU har knappast varit starkare än i dag. Vi behöver EU för fredens skull, för en gemensam aktiv klimatpolitik, för att möta framtidens utmaningar och för att vi inte ska hamna i kläm i det kalla kriget mellan USA och Kina.

Ansvarslöst använda veto

Att försvaga EU skulle gynna extrema nationalister som redan vuxit sig starka i länder som Ungern och Polen. Att använda vårt veto för att krascha euron vore därför ansvarslöst. Det skulle kasta ut Europa i en långt värre kris än pandemin och skulle dessutom allvarligt skada vår egen ekonomi.

Sverige är det EU-land som är mest exportberoende. Vi har ett intresse av att EU:s ekonomi stärks, inte minst de länder som nu är starkt utsatta. Det kräver att euron bevaras, att Sverige aktivt medverkar till en transfereringsbudget inom eurons ram och dessutom stöder ett stimulanspaket som entydigt adresserar den omfattande ekonomiska och sociala kris som följt i spåren på pandemin.

Anders Wijkman, före detta EU-parlamentariker (KD)
Anders Ljunggren, före detta statssekreterare (C)
Ulf Dahlsten, före detta statssekreterare (S)
Olle Wästberg, före detta statssekreterare (FP)
Magnus Ryner, professor i politisk ekonomi

Undertecknarna är alla aktiva i nätverket Framtidssmedjan Elders.